SVERIGE: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris
2022 06 14
Privatpersoner i Sverige bör ha 2 000 kronor i kontanter redo om krisen skulle slå till.
Rekommendationen kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som menar att kontanter är att föredra eftersom elektroniska betalsystem kan riskera att fallera.
Beloppet bör även bestå av mindre valörer, till exempel tjugo- och femtiolappar, rapporterar Sveriges Radio.
Pengar för mat och bensin
Summan som svenska folket bör ha till förfogande i kontanter om krisen kommer är alltså 2 000 kronor.
– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, säger Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR.
Problemet: bankomaterna
Det stora problemet är att det inte går att ta ut mindre valörer än hundralappar ur bankomaterna. Därför är svenska folket helt utelämnade till att affärer har möjlighet att växla – och att de ställer upp.
– Vi har inte kontanthantering på våra kontor. Då hänvisar vi till uttagsautomater och butiker, säger Ralf Bagner, pressansvarig på Swedbank, efter att SR ringt runt till Sveriges större banker.
Färre kontanter i Sverige
Användningen av kontanter har minskat rejält i Sverige under de senaste tio åren. Enligt Riksbanken beror en stor del av förklaringen bland annat på att betalningsalternativ som Swisch kommit in på marknaden och gjort kontanter mindre attraktiva.
10 procent har kontanter
För ett drygt år sedan rapporterades att mindre än tio procent av svenska folket numera använder kontanter. Det var en minskning från 40 procent tio år tidigare, skriver Aftonbladet.
Coronapandemin bidrog enligt tidningen i hög utsträckning till att kontantanvändningen minskade drastiskt.
Kan Sverige bli kontantlöst?
Under 2021 började förra partiledaren för Moderaterna, Anna Kinberg Batra, utreda huruvida Sverige kan bli första kontantlösa landet i världen.
Ett mer rättvisande namn på utredningen är dock Betalningsutredningen, då den avser statens roll på betalningsmarknaden. Två viktiga delar är cybersäkerhet och beredskap där den förre M-ledaren leder utredningen. Läs mer om den här.
“Tre problem”
Björn Eriksson, tidigare rikspolischef i Sverige och grundare av Kontantupproret, menar dock att det är viktigt att behålla kontanterna i samhället för integritetens skull.
– Jag ser tre problem. Ett: Det är uppenbart, det är integriteten. Storebror vet allt du gör. Två: Du har en krishantering i detta. De här systemen går att slå ut. Och vad gör man när man viftar med sitt plastkort och det inte fungerar? Och det tredje är diskriminering helt enkelt, det vill säga att vissa grupper ställs vid sidan av samhället, säger Björn Eriksson till Aftonbladet.
Beteendeförändring efter kriget
En betydande beteendeförändring skedde dock bland svenskarna i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Då togs mer kontanter ut än normalt i Sverige, vilket testade trycket hos landets bankomater.
– Det var en väldigt bra provtryckning av systemet får man väl säga, när helt plötsligt många gick ut och hämtade kontanter i mycket större mängd än vad man normalt sett gör, säger Bankomats vd Nina Wenning till SR, som dock menar att systemet stod pall.
Foto: MSB resp Riksbanken
Text: Redaktionen