JUST NU: Svidande kritik mot Sveriges coronahantering

2022 05 17

Riksrevisionen anklagar regeringen för att ha känt till att det rådde brist på skyddsutrustning redan före pandemin.

Det fanns stora brister i landets lager av skyddsutrustning redan innan dess att coronaviruset bröt ut i Sverige. Regeringen och myndigheterna kände till detta men underlät att göra någonting åt saken, vilket fick förödande konsekvenser när pandemin väl slog till.

Kritiken kommer från Riksrevisionen som har granskat Sveriges hantering av coronaviruset, rapporterar SVT.

Staten kände till problemet

Svensk sjukvårdspersonal larmade rejält om brist på personlig skyddsutrustning när coronaviruset svepte in över landet.

Problemet hade dock uppmärksammats flera gånger, utan åtgärd från staten att säkra tillgången till skyddsutrustning, rapporterar kanalen.

Ställdes inte krav

Riksrevisionen anklagar regeringen och ansvariga myndigheter för att ha agerat alldeles för sent. På grund av de sena åtgärderna halkade man efter i arbetet med att minska smittspridningen.

– Regeringen och ansvariga myndigheter har varken ställt tydliga krav på beredskapslager eller erbjudit vägledning om hur de ska byggas upp, säger riksrevisor Helena Lindberg i myndighetens rapport.

Varnade i början av året

Redan i februari 2020 uppmanades regionerna av Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att öka lager av skyddsutrustning.

Det dröjde emellertid till mars innan regeringen möjliggjorde och gav klartecken till Socialstyrelsen att säkra tillgången även i vård och omsorg. Vid det laget rådde det redan stor brist på medel, och priserna på den skyddsutrustning som fanns sköt i höjden.

Myndigheterna inte överens

En stor förklaring till misslyckandet finner Riksrevisionen i en bristfällig samverkan mellan myndigheter, erfar Sveriges Radio.

Bland annat kritiseras samarbetet mellan Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket som enligt granskningen inte kunde komma överens om hur skyddsutrustningen skulle användas.

“Fokuserade på andra uppgifter”

– I kristider prövas hur ansvariga myndigheter hanterar sitt ansvar och sina roller. Myndigheterna fokuserade på sina andra kärnuppgifter snarare än på att samordna sina åtgärder för en effektiv krishantering, säger Helena Lindberg.

Foto: C. Schwarz

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen