JUST NU: Sverige skriver under Natoansökan

2022 05 17

Ansökningen om Natomedlemskap är officiell genom utrikesministern påskrift.

Utrikesminister Ann Linde (S) har undertecknat ett historiskt dokument.

Nämligen det dokument som officiellt innebär att Sverige lämnar in en ansökan till militäralliansen Nato, rapporterar SVT.

“Allvarstyngt”

Ann Linde berättar också att ansökningen lämnas i samtidigt som den finska.

– Det känns stort, allvarstyngt och som att vi landat i det vi tror är bäst för Sverige, säger hon till kanalen.

Så lång tid tar processen

Utrikesministern ger också sin prognos på hur lång tid det beräknas ta innan Sverige är fullvärdig medlem i Nato.

– Vi gör beräkningen att det kommer att ta omkring upp till ett år, säger Linde enligt Aftonbladet.

Dokumentet adresseras till Stoltenberg

Ansökningen skrivs under efter att regeringen igår fattade det slutgiltiga beslutet att ansöka om medlemskap i Nato.

Dokumentet skickas till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inom de närmsta dagarna, förklarar Linde när hon skrev under den historiska ansökningsblanketten framför de samlade fotograferna och reportrarna.

Turkiet vill neka Sverige medlemskap

Underskriften sker dagen efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan meddelat att hans land inte kommer att godkänna varken svenskt eller finskt medlemskap i Nato. 

Erdoğan har till och med uppmanat svenska diplomater att de inte behöver bemöda sig med att förhandla om frågan, rapporterar The Guardian.

Linde hoppfull

Ann Linde är dock hoppfull trots Turkiets motstånd mot att ha Sverige i Nato.

– Jag har god tro på att vi ska kunna lösa ut den här bilaterala frågan, och att den inte ska få störa vår ansökningsprocess, sade Linde i samband efter att hennes parti Socialdemokraterna meddelat att de säger ja till Nato.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 21

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen

Klart besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 12 20

Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål till 2030.

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen