NYA SÄKERHETSANALYSEN: Hotet mot Sverige – ryska specialförband

2022 05 14

Rysslands krigsmakt är försvagade efter stora förluster i Ukraina.

Trots detta har diktaturen i öst kapacitet att genomföra ”begränsade våldshandlingar” mot Sverige.

Det slås fast i den säkerhetspolitiska analysen som presenterades i dag klockan 11.

De begränsade våldshandlingarna mot Sverige skulle kunna ske med hjälp av ryska specialförband och ”långräckviddiga vapen”, rapporterar Expressen.

Samtliga riksdagspartier på plats

Sveriges nya säkerhetspolitiska analys presenterades på fredagen under en pressträff. Representanter från samtliga riksdagspartier deltog tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist (S) och utrikesminister Ann Linde (S).

Natomedlemskap höjer tröskeln

Utrikesministern inledde pressträffen.

– Ett eventuellt medlemskap i Nato skulle höja tröskeln för militära konflikter och Sverige skulle omfattas av säkerhetsgarantier, säger Ann Linde och tillägger att det inte skulle påverka Sveriges möjlighet att fortsätta främja grundvärden i utrikes- och säkerhetspolitiken.

Kommer leda till ryska svarsåtgärder

Utrikesministern konstaterar att en gemensam bedömning är att Sverige inte riskerar ett konventionellt militärt angrepp från Ryssland.

– Bedömningen är att vi inte kommer utsättas för ett konventionellt militärt angrepp som reaktion på ett eventuellt Natomedlemskap, säger Ann Linde.

Samtidigt betonar hon att Sverige förväntar sig att Ryssland kommer att svara på något sätt.

– Finska och svenska Natomedlemskap kommer att leda till ryska svarsåtgärder.

Försvarsministern instämmer

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) konstaterar i likhet med utrikesministern att det finns risk för ryska åtgärder vid en svensk Natoansökan.

– Om Sverige väljer att ansöka om Natomedlemskap finns risk för ryska reaktioner.  Låt mig betona att det då finns beredskap att hantera eventuella motåtgärder, säger han.

Foto: President of Russia Office resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 09

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen