I NATT: Diktatorns dilemma – kan inte bestraffa soldater

2022 05 13

Rysslands diktator Vladimir Putins beslut att kalla sitt anfallskrig i Ukraina för en ”speciell militär operation” slår tillbaka.

Kreml vägrar att kalla sitt krig för just ett krig, vilket skapar stora problem för dem själva.

Eftersom Ryssland formellt inte har utropat krig mot Ukraina kan soldater som vägrar att slåss avskedas, men de kan inte åtalas enligt rysk lag.

Hotar med fängelse

– Befälhavare försöker hota sina soldater med fängelse om de vägrar, men vi säger till soldaterna att de har rätt att helt enkelt säga nej, säger advokaten Michail Benyash till The Guardian.

Benyash uppger att han har varit i kontakt med ”hundratals och hundratals” soldater. De har kontaktat hans advokatbyrå och frågat hur de kan undvika att bli skickade till slagfältet i Ukraina.

"Säg nej"

Svaret från advokaten är detsamma varje gång: ”säg nej”.

– Det finns inga juridiska skäl att väcka åtal mot en soldat som befinner sig på ryskt territorium och vägrar att slåss, säger Benyash.

Han berättar att många soldater därför valt att avskedas istället för att skickas till förödelsen i Ukraina.

Då skulle det bli svårare

Ett fåtal ord från Vladimir Putin skulle kunna förändra situationen. Om diktatorn väljer att utropa fullskaligt krig mot Ukraina skulle det bli svårare för soldater att vägra slåss i Ukraina.

– Under krigstid är reglerna helt annorlunda. Att vägra att slåss skulle innebära mycket hårdare straff. Det skulle innebära fängelse, säger Michail Benyash till The Guardian.

Vill hem till familjen

Men än så länge har en krigsförklaring från Kreml uteblivit och soldater som vägrar att delta i ”specialoperationen” kan inte åtalas.

– Jag vill hem till min familj och inte i en kista, säger elitsoldaten Dmitri.

Han är en av flera soldater som har vägrat att återvända till Ukraina.

Vägrade att slåss

När invasionen inleddes skickades Dmitris enhet in i Ukraina via Belarus. Efter veckor av blodiga strider skickades soldaterna hem till Ryssland för att få vila innan det återigen var dags att återvända till kriget.

Dmitri och åtta andra vägrade.

Soldaten berättar att befälhavarna först blev rasande, men till slut lugnade ner sig eftersom det inte fanns något de kunde göra.

”Har inget att skämmas över”

Dmitri förflyttades till staden Belgorod – en rysk stad nära den ukrainska gränsen. Där har han varit stationerad sedan sin krigsvägran.

– Jag har tjänstgjort i armén i fem år. Mitt kontrakt går ut i juni. Jag kommer att fullfölja det och sedan sluta. Jag har inget att skämmas för. Vi är inte officiellt i krigstillstånd, så de kan inte tvinga mig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Historiskt lönebesked för anställda – kan komma idag

2025 11 11

Idag, tisdag, kommer EU att meddela sin dom om minimilöner.

Frågan har varit på gång under en längre tid.

EU vill införa ett nytt direktiv som ska garantera EU-medborgare en lön som ger förutsättningar för vad som beskrivs som en anständig levnadsstandard.

Både Sverige och Danmark har motsatt sig de nya reglerna och kräver att direktivet ogiltigförklaras.

– I Sverige ska inte politiker bestämma löner, det ska fackförbunden och arbetsgivarna göra, säger Johan Britz (L), arbetsmarknadsminister, till SR.

Forskare: kan påverka a-kassa och skatt

Det nya direktivet om nya minimilöner skulle kunna införlivas antingen via lag eller uppmuntran till de kollektivavtal som redan finns på plats.

Men den största oron från svenskt håll handlar snarare om vilka följder ett grönt ljus från EU skulle få.

– Det kan få olika typer av följdeffekter som vi inte kan överblicka, säger Johan Britz.

Enligt ministern handlar det till stor del om en "principfråga" där EU inte ska ägna sig åt lönebildningsfrågor.

Juristerna och forskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin, verksamma vid Linnéuniversitet respektive Stockholms universitet, är inne på liknande spår när det gäller potentiella följdeffekter.

– Får direktivet om tillräckliga minimilöner grönt ljus av EU-domstolen uppstår sannolikt än starkare anspråk på utveckling av EU-samarbete om socialförsäkringsskydd och a-kassa – och i förlängningen också inkomstskatt. Då kan alltså välfärdspolitiken komma att regleras på supranationell nivå, framhåller forskarna till SvD.

LÄS OCKSÅ: City Gross nya besked till kunderna – “Vi har lite att bevisa”

Historiskt oavsett

Enligt EU-kommissionen kan de nya reglerna innebära lönehöjningar på uppemot 20 procent i vissa länder.

– I alla händelser kommer den 11 november 2025 att vara en historisk dag för EU. Domen kommer ha väsentlig betydelse för vad som är rättsligt och därmed politiskt möjligt inom ramen för EU:s socialpolitik, menar Niklas Selberg och Erik Sjödin.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Arlington Research resp Svante Rinalder/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 november 2025

JUST NU: Europa kan bryta tystnaden med Putin

2025 11 11

Sauli Niinistö, Finlands före detta president, uppmanar Europa att tala direkt med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Enligt den finländska expresidenten bör europeiska länder bryta tystnaden och istället göra som USA:s president Donald Trump.

– Macron (Frankrikes president, red. anm.) är förmodligen den senaste som ringde, och innan dess (Tysklands) förbundskansler Scholtz för ungefär ett år sedan. Och han fick en hel del skäll, säger Sauli Niinistö till Yle och fortsätter:

– Jag försvarade honom och jag ser fortfarande en viss sorts lustig situation i att européerna meddelar att de inte kommer att prata med krigsförbrytaren Putin. Men Trump pratar och sedan går vi och lyssnar på vad han sade. Och samtidigt är vi lite rädda att de inte bara kommer att prata om Europa över Europa.

Beskedet: uppe för diskussion

Nu kommer de första reaktionerna på Niinistös tuffa uppmaning.

Enligt Johannes Koskinen, ordförande för finländska riksdagens utrikesutskott, menar att frågan redan är uppe för diskussion på europeisk nivå.

– När man ser hur instabila Trumps kontakter är, säger Koskinen till Iltalehti.

Han syftar på de besked som den amerikanska presidenten gett om förhandlingarna med Putin.

Enligt Johannes Koskinen diskuteras det i Europa huruvida man bör organisera en “starkare förbindelse”.

– Det är tydligt att andra inte har samma påtryckningskraft som USA:s president, men å andra sidan borde man få fram den breda majoritetens åsikt inom en koalition av villiga, och inte bara slumpmässiga ställningstaganden, säger han.

LÄS MER: “Vad är det med Putin?” – rykten exploderar efter ny video

"Klokt att ta diskussionen själv"

Sauli Niinistö menar att Europa skulle kunna gynnas av att prata direkt med Moskva istället för att ta omvägen via Vita huset.

– När man är i en sådan här situation kan det vara klokt att själv ha de diskussionerna. Precis som Trump.

Redan i våras öppnade Finlands nuvarande president Alexander Stubb för att Europa inom kort kommer att behöva inleda diskussioner med Ryssland.

– Grundtanken här var att eftersom amerikanerna är inblandade, så måste även Europa vara inblandat, sa Stubb till Yle då.

LÄS MER: Ryssland under attack – enorm explosion

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen