JUST NU: Efter Finlands besked – Sverige och Nato

2022 05 12

Finland har tagit ett tydligt steg mot Nato. Statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö har i ett gemensamt uttalande deklarerat att ”Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato”.

I Sverige har flera politiker kommenterat dagens besked från Finland.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch påpekar att det är viktigt att Sverige följer i sin nordiska grannes fotspår.

”Vägen ligger öppen”

– Beskedet är välkommet och efterlängtat. För Sveriges del är det viktigt att vi följer Finlands exempel och tar ett gemensamt kliv in i Nato. Vägen till Nato ligger öppen även för oss. Nu ser vi till att göra detta tillsammans, skriver Ebba Busch i ett inlägg på sina sociala medier.

Centerledaren Annie Lööf håller med.

– Finland visar vägen. Ett historiskt besked från Niinistö och Marin idag om finskt NATO-medlemskap. Omvärldens blickar vilar nu på Sverige och Finland. Sverige behöver gå hand i hand med Finland för att stärka tryggheten och säkerheten i Norden och Östersjöregionen, skriver hon på Twitter.

Fortfarande kritisk

Vänsterledaren Nooshi Dadgostar är fortfarande kritiskt mot ett Natomedlemskap och kräver en folkomröstning. Hon framhäver att ett svenskt Natomedlemskap i militäralliansen riskerar att leda till ökad militarisering och eskalering i närområdet.

– Då behöver man titta på vad det innebär för konfliktnivån och hotbilden mot Sverige och svenska medborgare, säger hon till SVT och tillägger:

– Det är fullt möjligt att ha en folkomröstning eller att fatta det här beslutet i höst i stället, efter till exempel ett riksdagsval. Det är inte säkerhetspolitiskt motiverat att ta beslutet nu.

Påverkar Sveriges beslut

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) är inte förvånad över Finlands besked.

– Jag hade förväntat mig det. Det har självklart en betydelse och påverkan för svenska beslut. Det är nåt som även kommer med i vår beslutsprocess, säger han till SVT.

Försvarsministern vill inte gå in på hur det finska beskedet kommer att påverka den svenska regeringens beslut, men han konstaterar att Sverige och Finland brukar gå hand i hand när det gäller säkerhetspolitiska beslut.

– Sverige och Finland har agerat tillsammans inom försvars- och säkerhetspolitiken i många år och har ett väldigt djupt samarbete.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen