JUST NU: Efter talet på Segerdagen – nya rykten om Putins hälsa

2022 05 10

Putins kroppsspråk under gårdagens tal i Moskva har satt fart på nya rykten kring diktatorns hälsa.

Vladimir Putin observerade den massiva militäruppvisningen i Moskva på Segerdagen under gårdagen. Diktatorn höll även ett tal som överraskande nog, enligt många, inte innehöll särskilt många överraskningar.

“Passar inte med alfaprofilen”

Det som däremot skapat viss förvirring i västvärlden efteråt är det kroppsspråk som Putin visade upp under paraden. Den ryska presidenten kunde ses sitta på första parkett i publiken med vad som såg ut som en filt över låren.

– Han ser mest ut som den äldre kvinnan som sitter bredvid honom. Han har antagit en spegelställning för henne. Han ser ut som en orolig ledare som behövde en varm filt över knäna. Det passade inte med hans tuffa alfaprofil, säger Judy James, kroppsspråksexpert, till Sky News.

“Ovanligt misstag”

Enligt experten som kanalen har talat med är det dock “mycket ovanligt att Putin gör den typen av misstag” som får honom att se svag ut.

Hon menar att det snarare kan röra sig om en regnrock och att Putin kände att han skulle se “tuffare” ut om han inte hade den på sig.

“Uppsvälld och ostadig”

Kroppsspråksexperten Judy James uppmärksammade dock flera tendenser i Putins kroppsspråk som spär på de spekulationer som senaste tiden ägt rum om diktatorns hälsa.

Hon säger att hans ansikte tycktes “uppsvällt” och hans gång upplevdes som “ostadig”.

Svårkontrollerat ansikte

– Hans ansiktsuttryck, det verkar nästan som att han inte kan kontrollera den högra sidan av ansiktet, säger hon till Sky News, och tillade även att ansiktsuttrycken vittnar om att Putin “fräser av ilska” då han talar om vad han menar att Väst har gjort mot Ryssland.

Ryktas om canceroperation

Så sent som för en vecka sedan florerade uppgifter i Ryssland om att den ryska diktatorn är sjuk i cancer och kan komma att genomgå operation.

Påståendet kommer från en video som publicerats av ryska Telegram-kanalen “General SVR”, en kanal som påstås drivas av en före detta generallöjtnant för den ryska underrättelsetjänsten.

Parkinson ett annat rykte

Två videos som publicerats på Putin i april har även skapat rykten om att Putin lider av den obotliga sjukdomen Parkinson.

– Jag är övertygad av många medicinska råd att han är en sjuk man och den mest övertygande diagnosen är att han har tidig Parkinson, sade den tidigare regeringens försvar- och Nato-rådgivare professor Gwythian Prins i programmet Good Morning Britain efter en märklig video i samband med en midnattsmässa i påsk.

Kreml uttalar sig inte

Kreml har än så länge inte kommenterat de rykten som florerar kring Putins hälsa. Det närmaste en kommentar världen har fått var när utrikesminister Sergej Lavrov fick frågan i en italiensk tv-intervju för en dryg vecka sedan.

– Fråga de utländska ledarna, svarade Lavrov svävande och syftade på det besök av FN:s generalsekreterare António Guterres som nyligen hade ägt rum i Moskva.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SVERIGE: Inför pant – på chipspåsar

2024 05 04

Chipsjätten OLW ger besked om en ny åtgärd till kunderna.

OLW meddelar att man vill satsa på att försöka minska nedskräpning och förbättra sorteringen med en ny åtgärd.

Företaget inför nu pant på chipspåsar för att ge ett tydligt incitament för kunderna att inte skräpa ner.

Det rapporterar TV4.

Genom en app

Det är genom appen Bower som förpackningarnas streckkod kommer att kunna scannas vid återvinningen.

För varje påse som scannas får kunden fem poäng, motsvarande 67 öre.

Poängen kan lösas in som kuponger, men även pengar eller doneras till välgörenhet.

– Vi hoppas att vi kan öka mängden insamlad plast genom att ge konsumenterna ett tydligare incitament, säger Sofia Johard hos OLW till TV4.

“Är positivt”

Naturvårdsverkets plastexpert Åsa Stenmarck ställer sig positiv till satsningen.

– Att man vill överföra det här till andra produkter är positivt. Det finns undersökningar som visar att man blir mer motiverad att lämna billiga förpackningar där de ska vara när det finns en pant, säger hon.

Varit framgångsrikt

Införandet av pantsystem för burkar och flaskor har varit positivt, visar siffror från Pantamera.

– I Sverige är målet att 90 procent av alla burkar och PET-flaskor ska återvinnas och de senaste åren har vi legat strax under, vilket gör oss till bland de bästa i världen på att panta, framhåller Pantamera.

– All återvinning av förpackningar gynnar miljön. Pantningsgraden låg på 88,5 procent för år 2023. Det motsvarar en koldioxidbesparing på omkring 180 000 ton.

Tillgängligheten viktig

Pantamera förklarar vidare att just tillgängligheten har varit en viktig del i svenskarnas mönster.

– Majoriteten av alla burkar och flaskor som återvinns genom pantsystemet samlas in i livsmedelsbutikernas pantutrymmen. 

– Du hittar pantautomater i livsmedelsbutiker i hela Sverige, från stormarknaden och butikerna i city till säsongsbutiken och lanthandeln. Det innebär en väldigt hög tillgänglighet och en mycket bra möjlighet för konsumenter att kunna panta sina burkar och flaskor.

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen

1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Totalt hämtade 1,2 miljoner svenskar ut antidepressiva läkemedel under 2023.

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen