I NATT: Nato ställer nya krav på Sverige

2022 05 10

Sveriges civila myndigheter måste stärka beredskapen för krig.

Det kravet stället nu Nato på Sverige om landet planerar att ansöka om medlemskap i militäralliansen.

Kräver kraftiga system

Kraven innebär bland annat att ett medlemsland måste ha kraftiga system för att förse styrkor med exempelvis mat, vatten och energi om ett krig bryter ut, rapporterar Sveriges Radio.

Förstärkning behövs fort

På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, menar man att förstärkningen måste ske ganska fort.

– Blir vi medlemmar i Nato kommer det vara ungefär samma inriktning på uppbyggnaden av det civila försvaret som vi ändå har satt igång i Sverige, men vi behöver snabba på och stärka förmågor, säger Charlotte Petri Gornitzka på MSB.

Myndigheter samarbetar med Nato

Sveriges civila beredskap var högre förr i tiden. Efter att Natofrågan blossat upp på allvar har flera myndigheter börjat arbeta för att åter stärka den på nytt. 

Enligt MSB görs det redan i samarbete med Nato.

Sex arbetsgrupper

– Idag finns det redan sex arbetsgrupper i det här samarbetet med fokus på transport, jordbruk, hälsa och energi. Frågor där de myndigheter vi har i Sverige redan ingår, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Trupper ska garanteras civilt stöd

I grund och botten handlar Natos krav om att de militära trupper från alliansen som potentiellt skulle komma till Sveriges undsättning ska kunna försäkras om att de får civilt stöd i landet.

Men Nato ställer också krav på att svensk sjukvård ska vara rustat för att kunna hantera ett krigstillstånd. 

Kan ansöka ändå

Sverige kan dock ansöka om medlemskap även om kraven för närvarande inte är uppfyllda.

– När det gäller frågan om hälso- och sjukvård tror jag inte man kan se det som absoluta krav utan en målbild. Man förväntas arbeta i riktning mot kraven, säger Johan Carlstedt på Socialstyrelsen till SR.

Natobesked på söndag

På söndag kommer svaret på hur Socialdemokraterna har landat i sina Natodiskussioner, vilket i praktiken lär avgöra om Sverige ansöker till militäralliansen eller inte. Det bekräftade partiet under gårdagen.

– Det är partistyrelsen som äger den här frågan, det är de som ska tycka till till syvende sist och fatta beslut och det gör de den 15 maj, säger partisekreterare Tobias Baudin (S) enligt Dagens Nyheter.

Dagen efter Finlands besked

Dagen före S-mötet på söndag förväntas grannlandet Finland lämna besked i samma fråga.

– Det finns fördelar med att hålla jämn takt med vårt grannland och nära samarbetspartner. Det är bättre att fatta beslutet nu på söndag än att vänta en dryg vecka till. Vi kan fatta ett välgrundat beslut på söndag, säger Tobias Baudin till tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 26

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen