JUST NU: Officerens varning – stor officersbrist om Sverige ansluter till Nato

2022 05 06

Personalbristen kan förvärras vid ett svenskt medlemskap i alliansen.

Det råder redan brist på officerare inom Försvarsmakten i Sverige. 

Nu varnar Officersförbundets ordförande för att ett potentiellt Natomedlemskap kan förvärra den bristen ytterligare, rapporterar SVT.

“Ett hundratal”

I grannlandet Norge befinner sig ungefär 250 officerare i Natotjänst. Enligt Officersförbundet bör det handla om ungefär lika många om Sverige blir medlem.

– Det är ju ett ansträngt läge redan nu med en brist på yrkesofficerare. Samtidigt som vi ska växa inom landet så blir det ju ytterligare en pålaga när ett hundratal officerare ska på Natostab och Natocenter, säger Lars Fresker, svensk officer och ordförande i Officersförbundet, till kanalen.

Lika många pensioneras

250 officerare motsvarar drygt lika många officerare som pensioneras i Sverige varje år. 

De senaste åren har officersbristen i Sverige varit både välkänd och omdebatterad. Efter flera decennier med nedrustning skedde en omväxlande upprustning efter Rysslands annektering av Krim 2014.

Stor utmaning

Lars Fresker varnar för att Natomedlemskap kommer innebära en stor påfrestan och utmaning för det svenska försvaret och dess personalstyrka. 

Han hävdar dock att det inte kan vara en avgörande faktor till vilket beslut Sverige ska landa i.

“Officerarna är lojala”

– Nu har vi inte gjort någon medlemsundersökning men den bild jag får är att man är för Nato. Man är för samarbete. Man måste hjälpas åt för att kunna försvara landet, men exakt hur det ser ut bland medlemmarna vet jag inte. Officerare är ju också per definition lojala, och är det så att politiken bestämmer att vi ska vara med i Nato, ja då är vi med i Nato, säger Lars Fresker till SVT.

S äger frågan

Ett svenskt besked om en eventuell ansökan närmar sig. Socialdemokraterna äger i praktiken frågan, och i veckan bekräftade partiet att partistyrelsen kallat till ett möte redan den 15 maj istället för nio dagar därpå som först kommunicerades.

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, uppger en källa till Aftonbladet.

Processen kan gå blixtsnabbt

Om Sverige lämnar in en Natoansökan kan processen gå blixtsnabbt, rapporterade flera diplomatiska källor för norska VG i veckan.

– Det handlar om att inte göra den här tiden längre än nödvändigt, säger Norges premiärminister Jonas Gahr Støre.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Ryssland sträcker nu ut en hand till Turkiet i förhoppning om hjälp.

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Tobias Billström går emot statsministern

2025 09 17

Tobias Billström (M), tidigare utrikesminister i Sveriges regering, går emot statsminister Ulf Kristersson.

För ett drygt år sedan avgick Billström från sin ministerpost.

Nu är han högaktuell med en ny bok, “Skarpt läge”.

I den framkommer det att exministern har svängt och anser att det var ett misstag att införa den omdebatterade rollen som nationell säkerhetsrådgivare i Sverige.

– Det får sägas vara ovanligt, med tanke på att funktionen i allra högsta grad är politisk. Jag är numera övertygad om att detta inte är den rätta ordningen, framhåller Tobias Billström enligt SVT som tagit del av boken.

För mycket makt

Billström är även kritisk till att så mycket makt koncentrerats till säkerhetsrådet.

– Det kan påpekas att beslutet om att ge NSR (nationell säkerhetsrådgivare, red. anm) en sådan stående punkt fattades utan att vare sig utrikes- eller försvarsministern informerades på förhand. Det är under alla omständigheter svårt att i dag riktigt uppfatta var den formella skiljelinjen mellan vad som är politiskt och opolitiskt är tänkt att gå och för framtiden måste detta klargöras tydligt, framhäver den forne utrikesministern.

LÄS OCKSÅ: Minister rasar mot Facebook – inlägg tas inte bort

Många turer

Rollen som nationell säkerhetsrådgivare infördes efter valet 2022 under nuvarande statsminister Ulf Kristersson.

Henrik Landerholm blev den första att inneha titeln. Landerholm avslöjades dock en tid därefter med att bland annat ha slarvat bort viktiga dokument och en mobil på Ungerns ambassad.

En polisutredning inleddes för att undersöka om Landerholm gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemliga uppgifter. Tidigare i september friades han från misstankarna.

Andersson: osäkert om den blir kvar

Efter Landerholm utsågs Tobias Thyberg till posten, men avgick redan efter ett par timmar efter att känsliga bilder från en gammal dejtingapp uppdagats. Thyberg hade inte informerat om bilderna vid rekryteringen.

Från och med juli 2025 började Niclas Kvarnstörm tjänstgöra som ny nationell säkerhetsrådgivare.

Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt att det är tveksamt om rollen blir kvar om S-blocket vinner valet nästa år.

Foto: Ninni Andersson reps Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen