Kritiserar Löfvens pandemihantering

2021 11 09

Statsminister Stefan Löfven (S) sågas nu av Jimmie Åkesson (SD) som vill att regeringen ställs till svars efter beskedet att Sverige missar vaccinmålet.

Tidigare idag meddelade regeringen i form av socialminister Lena Hallengren (S) att Sverige inte klarar det så kallade vaccinmålet – att vaccinera alla vuxna till 30 juni och hänvisar till brist på vaccin. SD-ledaren är upprörd.

– Det var inte länge sedan som Stefan Löfven, i riksdagens talarstol, hånfullt och smädande, avfärdade min oro för att detta skulle ske. Han såg det väl inte komma, kan man tänka sig. Det här är inget man skojar bort. Hela samhället har anpassat sin planering efter en hårt kritiserad tidsplan som nu ändras, betonas Jimmie Åkesson som framhåller att han vid samtalen med regeringen lyft oro över att utfallet inte följt prognoserna och efterfrågat tydligare uppföljning.

– Regeringen har dock avfärdat konkreta åtgärder och klamrat sig fast vid hoppfull retorik som faktiskt har framstått som helt världsfrånvänd under en längre tid. Att regeringen i ytterligare ett skede av pandemin misslyckas med sin för stunden absolut viktigaste uppgift måste få konsekvenser. Regeringen måste ställas till svars. Nu måste det bli slut på passiviteten från Regeringskansliet, betonar Jimmie som begär ett tilläggsdirektiv för att Coronakommissionen ska granska regeringens hantering av målsättning och genomförande samt underlag för extern kommunikation, anser Jimmie.

– Idag är vi halvvägs till den tidpunkt då alla skulle ha fått vaccin, men bara ungefär en tiondel av befolkningen har hittills fått en dos. När ett nytt mål nu ska sättas måste det kombineras med en tydlig färdplan. Detta måste nu bli regeringens främsta prioritet och vaccinationstakten måste öka, anser Jimmie.

ANALYS

Just nu ökar smittan dramatiskt i Sverige och pandemin är åter tillbaka högst upp på den politiska dagordningen. Avseende vaccinet är det inte lätt att rå på förseningar från producenterna men huruvida man borde ha sökt och även nu bör söka andra vägar som Moderaterna föreslagit kan bli en allt hetare fråga.

Sverige har misslyckats med testningen, äldreomsorgen, kollektivtrafiken samt precis som SD lyfter fram även med prognoserna. Jämfört med grannländerna ser läget mycket dystert ut men jämfört med övriga Europa är läget klart bättre för Sverige.

Frågan är nu hur övriga partier ställer sig till SD-kravet på att Coronakommissionen granskar regeringens målsättningar och prognoser.

[forminator_poll id="2666"]

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 21

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen


Klart besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 12 20

Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål till 2030.

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen