UPPGIFTER: ”Moskva” sänktes efter hjälp från USA

2022 05 06

Amerikanska underrättelseuppgifter möjliggjorde den ukrainska attacken och sänkningen av Rysslands enorma flaggskepp Moskva.   

Attacken är en av Ukrainas största framgångar i kriget.

Vladimir Putins skrytbygge sänktes i mitten av april efter att flera robotar avfyrats mot skeppet.

USA var inblandat

En händelse som USA i allra högsta grad var inblandad i. Det avslöjar flera amerikanska myndighetskällor för NBC News.

Enligt källorna ska Ukraina ha bett USA om information om ett stort fartyg som befann sig på Svarta havet. USA svarade att det rör sig om Rysslands stora flaggskepp Moskva och pekade ut fartygets exakta position.

Ukrainas beslut

Det är dock inte fastställt om USA var involverat i beslutet att attackera fartyget, erfar NBC. Det mesta tyder på att det var ett enhälligt beslut från Ukrainas sida.

Politisk vändning

Uppgifterna speglar dock Biden-administrationens politisk svängning gentemot Ukraina och Ryssland, rapporterar CNN.

USA är mycket mer benägna att dela avgörande underrättelseuppgifter till Ukraina som kan påverka krigets utgång och på ett avgörande sätt försvaga den ryska armén.

Samtidigt väcker det frågor om var USA:s röda linje går när det gäller militärt stöd till Ukraina.

De uppgifterna får inte Ukraina

USA har i flera månader försett den ukrainska militären med information om var de ryska trupperna befinner sig, vilken riktning de rör sig mot och var nästa ryska attack kommer att ske.

Men än så länge har USA vägrat att förse Ukraina med information om militära mål inne i Ryssland, rapporterar CNN.

Vill inte peka ut specifika personer

Amerikanska underrättelseuppgifter har inte heller innehållit information om var specifika ryska militärledare befinner sig.

– Vi tillhandhåller inte information om var högre militärledare befinner sig, konstaterade Pentagons talesperson John Kirby inför reportrar på torsdagen, uppger CNN. 

Foto: A. Burden resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen