JUST NU: Järvaveckans ”Kakanbesked” efter SD-ledarens hot

2022 05 06

Kakan Hermansson kommer att få delta på Järvaveckan, trots Jimmie Åkessons hot om att ställa in sin medverkan vid ett sådant scenario.

I ett inlägg på Twitter meddelade Åkesson att Järvaveckan får välja mellan honom och medieprofilen.

”Kakan Hermansson eller partiledaren Jimmie Åkesson”

– Kakan Hermansson har genom åren gjort sig känd för en rad politiskt extrema och direkt stötande uttalanden, inte minst hatiska inlägg om svensk polis. Jag kommer idag att meddela arrangörerna att jag inte avser närvara och hålla tal på årets Järvaveckan, vilket tidigare planerats, om denna person på något sätt är en del av deras evenemang, skrev Jimmie Åkesson på Twitter och tillade:

– Järvaveckan får helt enkelt välja – polishataren Kakan Hermansson eller partiledaren Jimmie Åkesson.

Kommer att delta

Trots SD-ledarens hot står det klart att Kakan Hermansson kommer att närvara under politikerveckan. Hon kommer att delta och leda samtal om klimat, psykisk ohälsa, konst och HBTQI, rapporterar SvD.

– Vi recenserar inte partiledare, vi är politiskt obundna och vi vill vara en enande kraft och inte skapa ytterligare skyttegravar som många i vårt samhälle gör i dag. Vi välkomnar alla, sedan är det upp till varje parti och partiledare om de vill komma, säger Ahmed Abdirahman,  vd och grundare för stiftelsen The Global Village som arrangerar Järvaveckan, till tidningen.

Har inte avbokat

Ahmed Abdirahman bekräftar att Järvaveckans program inte kommer att ändras och att Kakan Hermanssons uppdrag förblir oförändrat. Han konstaterar även att det inte kommit någon avbokning från SD.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

2025 06 17

Bortglömt virus kan smitta hela världen – “ett steg bort”

Den 5 maj 2023 förklarade Världshälsoorganisationen, WHO, den globala hälsokrisen orsakad av covid-19 som över.

Över sju miljoner människor har dött till följd av viruset som lamslog hela världen för fem år sedan.

Nu varnar forskare för att det kan bli dags igen.

En förbisedd undergrupp av fladdermusvirus uppges vara en mindre mutation från att kunna infektera människor och utlösa en potentiell pandemi, rapporterar Newsweek.

"Ett litet steg"

Varningen kommer från en grupp amerikanska forskare som studerat merbecovirus, vilket är en undergrupp inom coronavirus. I gruppen ingår även det dödliga mersviruset som framför allt förekommer i Mellanöstern.

Nu har forskarna upptäckt att den undergrupp som går under namnet HKU5, som finns i Asien, Afrika, Europa och i Mellanöstern, har egenskaper som får varningsklockorna att ringa.

– Merbecovirus, och särskilt HKU5-virus, har egentligen inte studerats särskilt mycket, men vår studie visar hur dessa virus infekterar celler, säger Michael Letko, virolog på Washington State University, i ett uttalande.

– Vad vi också fann är att HKU5-virus kan vara bara ett litet steg ifrån att kunna föra smitta vidare till människor, tillägger Letko.

Krävs mutation

Enligt studien tycks det utpekade viruset kunna ta sig in i människokroppen på ett liknande sätt som viruset som orsakar covid-19 gör, genom att bättre binda sig till mänskliga celler än andra kända varianter i samma virusgrupp,

Men det skulle i så fall krävas en mutation. För närvarande kan HKU5-virus enbart utnyttja den så kallade ACE2-receptorn framgångsrikt hos fladdermöss.

LÄS MER: Anders Tegnell förutspår nästa pandemi

Följer noga

Även om det idag inte finns något direkt hot mot människan måste utvecklingen följas noga, anser forskarna.

– Dessa virus är så nära besläktade med mers, så vi måste var oroliga för om de någonsin infekterar människor Även om det inte finns några bevis för att de har smittat människor ännu så finns potentialen där, och det gör dem värda att hålla koll på, säger Michael Letko.

Foto: G. Nurhakim

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Land i Europa kan lämna Nato

2025 06 17

En premiärminister i Europa säger att neutralitet kanske skulle vara bättre för hans land.

Den transatlantiska försvarsalliansen Nato har befunnit sig i kris den senaste tiden.

Detta med anledning av att Donald Trump har ifrågasatt samarbetet.

Nu antyder en europeisk premiärminister att hans land kanske vill lämna Nato.

”Neutralitet skulle passa bättre”

Slovakiens premiärminister Robert Fico är en regeringschef som ofta går emot sina kollegor runt om i Europa, och som bland annat har anklagats för att vara ryssvänlig.

Nu säger Fico att Slovakien, som varit medlemmar i Nato i två decennier, kanske skulle vinna på att bli ett neutralt land, rapporterar Politico.

Uttalandet kommer efter att Natos generalsekreterare Mark Rutte föreslagit att medlemsländer ska tvingas lägga 5 procent av sin BNP på försvarsutgifter.

– Vad mig anbelangar kan jag säga er att i dessa meningslösa tider av rustning, när vapenföretag gnuggar sina händer, precis som läkemedelsföretag gjorde under covid-19, skulle neutralitet passa Slovakien mycket bra, säger Fico, enligt tidningen.

”Kan hota Slovakiens säkerhet”

Robert Fico är en av de mest kritiserade premiärministrarna i Europa, bland annat på grund av att han anses ha goda relationer till Vladimir Putin.

Fico ska diskutera frågan om neutralitet med andra partier på torsdag, uppger tidningen.

Slovakiens president Peter Pellegrini kritiserar Fico för uttalandet om Nato.

– Låt oss inte öppna dörren för debatter om ämnen som kan hota Slovakiens säkerhet, eftersom vårt lands säkerhet måste vara vår prioritet, säger Pellegrini, enligt tidningen.

Han menar också att det skulle bli betydligt dyrare för Slovakien att lämna försvarsalliansen än att vara kvar i den, trots kraven på utökade försvarsutgifter.

Överens på en punkt

Både Fico och Pellegrini är dock överens på en punkt.

De anser båda att ökningen av försvarsutgifter bör spridas ut över tid och inte komma i ett slag.

De vill också att man ska kunna lägga en stor del av utgifterna på satsningar där det finns dubbla användningsområden, enligt tidningen.

Robert Fico har inte uttryckligen sagt att Slovakien ska lämna Nato, utan bara antytt att det alternativet övervägs. Det återstår att se huruvida Fico menar allvar och vad det kommer att innebära för den transatlantiska försvarsalliansen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen