NY MÄTNING: Svenskarnas val – folkomrösta inte om Nato

2022 05 05

62 procent. Så stor andel av svenskarna vill inte se en folkomröstning kring ett eventuellt svenskt medlemskap i militäralliansen Nato.

Svenskarna som är osäkra över ett medlemskap ökar också, visar en ny mätning från Novus enligt SVT.

Efter V:s krav

Undersökningen har utförts direkt efter att Vänsterpartiets ordförande och partiledare Nooshi Dadgostar krävt just en folkomröstning huruvida Sverige ska ansöka till Nato eller inte.

– Det här är ett beslut som innebär så långt gående åtaganden, och som enligt vår bedömning kommer göra Sverige otryggare, säger Nooshi Dadgostar till SVT.

“Hårresande”

Vänsterledaren kritiserar även Socialdemokraterna för att ha gett svenska folket falska löften då de gick till val med att säga nej till Nato.

– Jag har aldrig varit med om det i mitt politiska liv. Där är en så stor och viktig och central fråga för Sverige hastas fram på det här sättet. Det är inte rimligt. Svenska folket måste få veta vad det finns för fördelar men också risker så att vi kan få ett förankrat beslut. En folkomröstning skulle kunna ske i år så det är även det en snabb tidsplan. Men att göra det här på två-tre veckor är helt hårresande, tillägger hon.

Majoritet vill inte rösta

Enligt mätningen har inte svenska folket samma krav som Vänsterpartiet på en folkomröstning. 62 procent av de tillfrågade uppger att det inte bör röstas om Nato.

29 procent uppger att de vill att en folkomröstning ska äga rum medan nio procent är osäkra.

Osäkra socialdemokrater ökar

Mätningen visar också att andelen som inte har bestämt sig för om de vill se Sverige i Nato har ökat, från 22 procent till 27 procent.

Främst är det de socialdemokratiska sympatisörer som är osäkra. Där har statistiskt säkerställd uppgång från 26 till 35 procent noterats.

Eventuellt besked nästa vecka

Ett svenskt besked om Nato kan komma så tidigt som redan nästa helg. Tidigare har Socialdemokraterna kommunicerat att 24 maj är datumet då deras säkerhetsanalytiska rapport ska vara avlagd.

Under gårdagen bekräftade dock partiets pressekreterare Tobias Baudin att partistyrelsen kallat till nytt möte redan 15 maj då det också kan fattas beslut i frågan, uppgav Aftonbladet.

Samma helg som Finland

Det är i så fall samma helg som Finland uppges lämna sitt besked om Natoansökan.

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, säger en källa till Aftonbladet som uppges ha insyn.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen