STARKT BESKED: Socialdemokraterna vinner på sitt överraskande besked

2022 05 03

Man vinner inte ett val genom lägga energi på ett samtalsklimat där folk och fä gapar, skriker och bär sig åt.

ANALYS: Så kan man summera slutsatsen av det överraskande besked som nyligen kommit avseende sociala medier från Sveriges största parti.

Närmare 118 000 följare

Beskedet gäller den skräniga kommunikationskanalen Twitter.

– Detta konto är inte längre aktivt. Vi finns i stället på gator och torg, för samtal på arbetsplatser och i trappuppgångar när vi knackar dörr. Du hittar oss även på Facebook, Instagram och Youtube.

Så lyder meddelandet som Socialdemokraterna lade ut på partiets Twitterkonto som uppges ha haft närmare 118 000 följare när meddelandet lades ut.

Beror på samtalsklimatet

Att Sveriges största parti ger det beskedet mitt under pågående valår är en rejäl överraskning. Socialdemokraterna startade sitt Twitterkonto 2007 och efter 15 år kommer alltså det oväntade beskedet.

Johannes Svensson, presstalesperson hos Socialdemokraterna, gav en kort kommentar till Expressen som indikerade vad som ligger bakom beslutet.

– I just den här kanalen är det samtalsklimatet som vi inte tycker är produktivt, förklarade han. 

Socialdemokraterna har rätt

Socialdemokraterna har alldeles rätt!

Twitter har i många år varit en ”social mediekanal” som snarast varit en ”asocial mediekanal” som kännetecknas av hot, hat, grova personangrepp, påhopp, lögner, desinformation och en ocean av asocialt och otrevligt beteende.

Ovuxen plattform

Som vanligt när det gäller sociala medier finns ytterligare två kännetecken:

-Det ena är att det ansvariga företaget som driver plattformen inte tar ansvar för fem öre. Mycket ovuxet och dåligt.

-Det andra är att asociala personer felaktigt intalat sig själva att det är yttrandefrihet att få bete sig illa på andras sociala mediesidor. I själva verket har man inget lagstöd att få kommentera överhuvudtaget på andras sidor.

Mycket uppfriskande

Att ett politiskt parti i den tokiga sociala medieeran 2022 tar ett beslut om att inte vara aktivt på Twitter, och dessutom i en så kritisk period som valkampanj, är mycket uppfriskande och bra.

När folk och fä tycks tävla med varandra om att gapa, skrika, medvetet missförstå, fabulera och vara otrevliga, oartiga och ohyfsade i parti och minut så skapas inte ett samtalsklimat som bär nämnvärd frukt för politiska partier.

Dessutom sker dumheterna ofta på anonyma konton.

Bra att gå sin egen väg

Om ett parti finner att man vill vara på Twitter så kan man göra det. Det kanske är rätt för det partiet. Jag säger inget om det och det är inte det som är huvudpoängen med denna analys.

Huvudpoängen är istället att det är mycket bra att man som parti även kan ta ett helt motsatt beslut och helt enkelt göra som Socialdemokraterna och säga nej till aktivitet på Twitter framöver.

Bra för demokratin

Med andra ord är man som parti på inget sätt beroende av att finnas på Twitter. Partier är större än sociala mediekanaler helt enkelt och det är bra för demokratin. Valfrihet råder.

Väljarna är viktigast

De som faktiskt är allra viktigast, det vill säga väljarna, håller till allra största delen till på helt andra ställen än Twitter. Till exempel Facebook och Instagram.

Ja eller precis som Socialdemokraterna själva tar upp i sitt sista Twittermeddelande – på gator, torg, arbetsplatser och trappuppgångar.

Strålande markering

Min bedömning är i enlighet med detta att en av Socialdemokraternas största vinster med att inaktivera sitt Twitterkonto är att partiet frigör energi och tankeverksamhet som kan spenderas närmare väljarna istället.

Dessutom är det som sagt en strålande markering om att man inte vinner val genom att lägga energi på ett samtalsklimat där folk och få gapar, skriker och bär sig åt.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet.

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen