USA: Högsta domstolen vill avskaffa aborträtten

2022 05 03

Högsta domstolen i USA är på väg att avskaffa den federala aborträtten.

I ett utkast till ett majoritetsbeslut som signerades i februari skriver domaren Samuel Alito  att ”Roe och Casey måste upphävas”, rapporterar Politico.

Två uppmärksammade HD-domar

”Roe och Casey” är två domslut i Högsta domstolen i USA från 1973 och 1992 som garanterar amerikanska kvinnors rätt att göra abort fram till den 24:e veckan.

De två domsluten har slått fast den federala aborträtten i USA. En rätt som HD alltså nu vill häva, enligt Politico som uppger att fem domare, inklusive Samuel Alito, ställer sig bakom beslutet.

Utgör en majoritet

De fyra andra domarna som ställer sig bakom beslutet är de konservativa domarna Clarence Thomas, Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Coney Barett.

Tillsammans med Samuel Alito utgör de en majoritet mot domstolens tre liberala domare och chefsdomaren John Roberts, rapporterar CNN.

– Det är dags att hörsamma konstitutionen och lämna tillbaka abortfrågan till folkets valda representanter, skriver Samuel Alito i utkastet.

Kan ändra åsikt

Det slutliga beslutet från HD har inte fastställts. HD-domare kan ändra sina röster och ordalag innan beslutet släppts, vilket beräknas ske i slutet av juni, rapporterar CNN.

Det är inte ovanligt att domare i Högsta domstolen ändrar sin åsikt i sista stund när det handlar om kontroversiella frågor, konstaterar Politico.

Slutet på den fria aborträtten

Att en tidning kommit över ett utkast till ett beslut från HD är en unik händelse. Det har aldrig tidigare inträffat i modern historia.

Om beslutet skulle träda i kraft skulle det innebära en rejäl omsvängning i USA:s syn på abort. Det skulle vara det mest slagkraftiga beslutet på årtionden och skulle innebära slutet på den fria aborträtten i USA.

Skulle agera direkt

Beslutet skulle inte innebära ett abortförbud i USA, men det skulle förflytta makten till delstatsförsamlingarna.

Ett stort antal delstater i södra USA och Mellanvästern skulle genast införa ett totalt abortförbud eller ytterst hårda begränsningar, erfar Politico.

I Texas finns redan ett sådant förslag på bordet som skulle träda i kraft 30 dagar efter Högsta domstolens beslut att avskaffa aborträtten.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen


18sep2025

Ändrade inkomstregler för unga svenskar – från 1 januari

2025 09 18

Nästa år ändras inkomstreglerna för många svenskar.

Det handlar om studenter med studiemedel.

Från och med 1 januari 2026 höjs fribeloppet.

Det innebär att studenter får ha en högre inkomst utan att det påverkar studiemedlet.

– Fribeloppet höjs vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår, uppger CSN.

Det resulterar i att en studerande kan ha inkomster på omkring 19 100 kronor i månaden utan att studiemedlet påverkas.

Högre studiemedel från årsskiftet  

Förutom att fribeloppet höjs, så kommer också studiemedlet höjas från årsskiftet.

En studerande med fullt studiemedel får då 13 592 kr för fyra veckors studier.

Regeringen fastställer varje år ett prisbasbelopp.

Prisbasbeloppets nivå räknas fram utifrån det allmänna prisläget och används för att beräkna ett flertal ersättningar och bidrag i Sverige.

Studiemedlet är ett av dem.

Prisbasbeloppet 2026

Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Den höjningen speglar alltså av sig också i nivåerna för studiemedlet.

– Bidraget höjs med 28 kronor, och lånet med 64 kronor. Tilläggslånet och tilläggsbidraget höjs också, uppger CSN.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Förändringen sker automatiskt

Höjningen kommer ske automatiskt för den som har ett beslut om studiemedel.

Studiebidraget för gymnasieungdomar beslutas av riksdagen, och ligger i dagsläget på 1 250 kronor.

Det påverkas inte av basprisbeloppet.

Fakta: Studiemedel

- Studiemedlet kallas det bidrag och lån som ges för studier och som de allra flesta på universitet och högskola tar.

- Det är regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.

- Under 2024 fick 530 000 personer studiemedel.

- Under 2024 betalade CSN ut totalt 43,9 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 16 miljarder bidrag och 27,9 miljarder lån.

Källa: CSN

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Eliott Reyna

Text: Redaktionen


18sep2025

JUST NU: Turkiet varnar grannland – ”farliga konsekvenser”

2025 09 18

Det turkiska försvarsdepartementet riktar en skarp varning mot ett grannland.

Varningen kommer efter uppgifter om att Cypern har upphandlat ett nytt luftförsvarssystem från Israel.

– Turkiet övervakar nu noga Cyperns rapporterade upphandling av ett israeliskt luftförsvarssystem, uppger nyhetsbyrån AP, med hänvisning till ett uttalande av turkiska tjänstemän.

– De varnar för att flytten kan destabilisera en "bräcklig balans" på den delade ön.

”Upprustning hotar freden”

De turkiska tjänstemännen uttrycker en oro över rapporten som tyder på att ett luftförsvarssystem tillverkat i Israel har levererats till Cypern.

Turkiet betraktar utplaceringen av det israeliska systemet som ett säkerhetshot.

– Tjänstemännen, som uttalat sig anonymt i enlighet med regeringens bestämmelser, sa att Cyperns pågående upprustning hotar freden och stabiliteten på ön och kan leda till "farliga konsekvenser", framhåller nyhetsbyrån.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Uppdelad ö

Cypern har varit uppdelad i två delar sedan 1974 då Turkiet invaderade ön, efter en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland.

Turkiet erkänner, som enda land i världen, en turkcypriotisk självständighetsförklaring från 1983 i öns norra tredjedel.

Där har Turkiet över 35 000 soldater placerade.

Betydande uppgradering

Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet är kapabelt att försvara mot missiler, drönare och flygplan på 150 kilometers avstånd.

– Det innebär en betydande uppgradering av Cyperns försvarsförmåga, som fram till nyligen bestått av vapen från Sovjettiden, uppger AP.

Cyperns försvarsminister, Vasilis Palmas, har tidigare uppgett att det är avgörande för landet att stärka försvarskapaciteten.

1997 resulterade Cyperns planer på att placera ut rysktillverkade luftvärnsmissiler i en konflikt med Turkiet, som hotade med militära åtgärder.

Spänningarna minskade efter att Cypern gick med på att överlämna missilerna till Grekland.

Läs mer: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen