SVERIGE: Poliskällor vittnar – förbjöds hjälpa till i påskupploppen

2022 05 02

Polisen drabbades av panik och fattade flera framstressade beslut för att hantera de våldsamheter som ägde rum i samband med Rasmus Paludans manifestationer i flera svenska städer under påskhelgen.

Bland annat riktar poliser intern kritik mot sig själva för att man inte fick lov att hjälpa till i farliga situationer och att man inte drog några lärdomar av de första kravallerna som bröt ut, berättar poliser för Dagens Nyheter.

Hjälpen kom inte fram

En stor del av polisens kritik vittnar om brister i kommunikationen som gjorde att polisstyrkorna hamnade efter. Till exempel skulle samma huvudstyrka som bevakade Paludan i Linköping följa med till den manifestation som skulle genomföras i Norrköping.

Istället blev poliserna kvar Linköping och den hjälp som efterfrågades från andra delar av landet kom inte fram. 

Hade öppnat påsksnapsen

Flera poliser med rätt utbildning ville hjälpa till men hindrades av att de inte var beordrade att jobba i regionen eller hade hunnit dricka både öl och nubbe, rapporterar DN.

– Vi fick gå in och bara försöka göra något. Ledningen hade fryst, var i chock, säger en SPT-utbildad (särskild polistaktik) polis till tidningen.

“Ett lågvattenmärke”

Enligt vittnesmålen ges en bild om att polisinsatsen brast både inom ledning och styrning redan i planeringsstadiet. När krisen väl bröt ut gick det inte att rädda situationen.

– Att det sket sig på första stället säger jag inget om. Man planerar så gott det går och lutar sig mot tidigare erfarenheter. Men om man missar på torsdagen ska man för helvete inte missa fredag, lördag och söndag. Det är ett lågvattenmärke, polisen tappade ju kontrollen, säger en erfaren polis som arbetade under kravallerna till DN.

Över 100 skadade poliser

Under de våldsamma upploppen under påsken skadades minst 104 poliser. Det handlar om frakturer i händer och fingrar, kross- och klämskador, hjärnskador och biller- och sårskador, enligt SVT.

– Det är en stor omfattning av skador och anmälningar som har kommit in. Det här är det värsta jag har sett, säger Staffan Brandt, polis och arbetsmiljöspecialist på Polismyndighetens HR-avdelning, till kanalen.

Fruktade för sina liv

Det har även inkommit vittnesmål från en polis om att hen ska ha blivit bombarderad av mellan 30 och 50 stenar. Attacker som kunde fått dödlig utgång utan skyddsutrustning. 

För flera poliser gick dock utrustningen sönder och poliserna fruktade för sina liv.

– Jag upplevde att de ville döda eller allvarligt skada oss, skriver en polis i en skadeanmälan enligt SVT.

Foto: Ingripandepoliserna

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen