I NATT: Rysslands nya krav på Ukraina

2022 05 02

Ryssland hävdar att man inte kräver att den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky behöver kapitulera som ett villkor för att det ska bli fred mellan länderna.

Det säger den ryska utrikesministern Sergej Lavrov.

I en intervju med den italienska tv-kanalen Mediaset uttalar han sig om vad landet däremot kräver av Ukraina för att få till ett fredsavtal.

“Amerikansk specialitet”

– Vi kräver inte han (Zelensky, red. anm.) kapitulerar. Vi kräver att han ger order om att släppa alla civila och stoppa motståndet. Vårt mål inkluderar inte regimbyte i Ukraina. Detta är en amerikansk specialitet. De gör det över hela världen, säger Sergej Lavrov till kanalen enligt The Guardian.

“Säkerställa säkerheten”

Han tillägger:

– Vi vill säkerställa säkerheten för människor i östra Ukraina, så att de inte hotas av vare sig militariseringen eller nazifieringen av detta land, och att det inte finns några hot mot Ryska federationens säkerhet från Ukrainas territorium.

Frågades om Putins hälsa

Sergej Lavrov ombads även uttala sig också om de spekulationer som ägt rum kring Rysslands diktator Vladimir Putins hälsa, efter att flera videor spätt på rykten om att presidenten lider av Parkinsons sjukdom. Den ryska utrikesministern svarade då undvikande.

– Fråga de utländska ledarna som nyligen talade med Rysslands president Vladimir Putin, inklusive FN:s generalsekreterare António Guterres. Jag tror att du kommer att förstå vad som står på spel.

Pentagon: “Bullshit”

Nyligen kallade Pentagons pressekreterare John Kirby Rysslands motiveringar för att strida i Ukraina för “BS” (bullshit, red. anm.)

– BS att det här handlar om nazism i Ukraina, och att det handlar om att skydda ryssarna i Ukraina. Det handlar om att försvara ryska nationella intressen, när inget av dem var hotat av Ukraina. Det är brutalitet av den kallaste och mest depraverade sorten, säger John Kirby enligt Sky News.

Civila evakuerades från stålverket

Samtidigt i krigets Ukraina har drygt 100 personer från civilbefolkning befriats från stålverket Azovstal i Mariupol som belägras av ryska trupper, uppger CNN. Befrielsen hyllades av Zelensky i natt.

– Efter flera veckor av förhandlingar och efter flera försök, möten, samtal och förslag: äntligen, säger Ukrainas president.

Besköts igen

Stålverket uppges däremot inte ha varit fredat särskilt länge efter evakueringen. Under natten ska Azovstal har blivit beskjutet igen.

– Ockupanterna började skjuta mot Azovstal så fort evakueringen av några ukrainare var klar, säger den ukrainska befälhavaren Denis Schlega till ukrainska medier, uppger CNN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen