NY MÄTNING: Kraftig ökning för Natostödet bland S-väljarna

2022 04 29

Bland Socialdemokraternas väljare har viljan att gå med i Nato nästan fördubblats.

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari skakade det säkerhetspolitiska läget i Europa i grunden. 

Inte minst i Sverige där frågan om att ansluta sig militäralliansen Nato blossat upp på allvar. Socialdemokraterna, som historiskt varit tydligt emot ett medlemskap, för just nu interna debatter som kan förändra den hållningen.

Fördubblat stöd

Nu visar en färsk mätning från DN/Ipsos en märkbar förändring bland Socialdemokraternas egna väljare i frågan, rapporterar Dagens Nyheter.

I december 2021 ansåg 21 procent av partiets väljare att Sverige ska gå med i Nato. När samma fråga ställs i april har den siffran nästan fördubblats och landar på 41 procent som vill se Sverige i Nato. 32 procent svarar i april att man inte vill att Sverige ansöker – en minskning med tio procentenheter.

“Från motstånd till acceptans”

På frågan om hur Sverige bör göra om Finland först går med i Nato växer samma stöd ytterligare bland S-väljarna – till 56 procent. Vid ett sådant scenario sjunker även motståndet till 23 procent, enligt DN.

– Vi ser en tydlig kantring från motstånd till acceptans bland de socialdemokratiska väljarna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till tidningen.

MP och V:s väljare emot

För övriga partier finns det en tydlig majoritet som vill gå med i Nato bland Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Även i Sverigedemokraterna återfinns en majoritet som är för medlemskap. I Centerpartiet är drygt 40 procent för Nato.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de enda partier där ett motstånd till Natomedlemskap fortfarande dominerar, visar mätningen.

Vill se folkomröstning

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar talade i veckan om att hon vill se en folkomröstning om en svensk Natoansökan skulle bli verklighet.

– Sverige borde hålla en folkomröstning. Det här måste ske med en mycket bred förankring. Det är inte bara politikernas söner och döttrar som kan hamna på slagfältet på grund av Nato utan det är svenska folket, säger V-ledaren till SR.

Regeringen avfärdar

Ett argument som regeringen avfärdar.

– Jag tror inte alls på de här argumenten att vi inte skulle kunna medla eller jobba med nedrustning. Och vi behöver inte heller, som Vänsterledaren så populistiskt sa, ha kärnvapen på förskolorna. Det är ren desinformation och spelar Ryssland helt i händerna. Man kan precis som Tyskland, Danmark, Island och Norge bestämma om icke-stationering av kärnvapen i fredstid. Och dessutom har inte Nato några egna kärnvapen utan det är helt nationella beslut, säger Ann Linde till DN.

Lämnar besked senast 22 maj

Samtidigt pågår som sagt Socialdemokraternas interna dialog om säkerhetspolitiken. 22 maj är senast partiet ska lämna besked om sin analys, som förväntas innehålla ett beslut om Nato-ansökan.

– Dialogen ska vara klar den 12 maj och efter 12 maj inleder vi vår beslutandeprocess, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin enligt Expressen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 11

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen