JUST NU: Zelenskys vädjan till EU efter toppmötet

2022 04 27

I ett eventuellt sjätte sanktionspaket från EU vädjar Ukrainas president om ett oljeemabargo mot Ryssland.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky talade idag med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, rapporterar The Guardian.

Samtalet kom att handla om ett sjätte sanktionspaket riktat från unionen mot Ryssland, med en tydlig önskan från Zelensky om vad det skulle innehålla.

“Ett måste”

Enligt Zelensky är det nödvändigt att EU upprättar ett fullständigt oljeembargo gentemot Ryssland.

– EU-kommissionens ordförande talade om det sjätte sanktionspaketet, som måste innefatta oljeembargo, framhäver Ukrainas president på Twitter.

“Mycket snart”

Det sjätte sanktionspaketet kan vara på gång “mycket snart”, meddelade Kadri Simson, EU-kommissionär för energi, alldeles nyligen enligt Reuters.

Enligt flera uppgifter siktar kommissionen för att göra något åt just den ryska oljeexporten. 

Stängt av gasen

Samtidigt har Ryssland stängt av gasen för Polen och Bulgarien. 

Anledningen är att länderna har vägrat att betala för den ryska energin med rubel.

“Provokation från Kreml”

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har kallat det för en “provokation från Kreml” och anklagat Ryssland för utpressning, rapporterar CNN.

Istället kommer länderna att ta emot gas från sina EU-grannar, meddelade von der Leyen.

“Omedelbart svar”

– Det här är någonting som EU-kommissionen har förberett sig för, i nära samordning med medlemsstaterna och internationella partner. Vårt svar kommer att vara omedelbart, enat och samordnat, säger von der Leyen i ett uttalande.

Tyskland kan stödja

Rapporter från Bloomberg uppger samtidigt att prisfallet på olja har dämpats. Anledningen ska vara att Tyskland uppges ställa sig bakom sanktioner mot rysk olja. 

Villkoret uppges vara att de införs steg för steg.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen