I NATT: Kroatiens president vill stoppa ett svenskt medlemskap

2022 05 06

Natolandet Kroatiens president Zoran Milanovic  vill stoppa en potentiell Natoansökan från Sverige och Finland.

I kroatisk tv kallar han en svensk- finländsk ansökan för ”ett farligt äventyr” och uppmanar sitt lands parlament att rösta nej vid ett sådant scenario, rapporterar Yle.

Måste ratificeras

Om de två nordiska länderna beslutar sig för att ansöka till militäralliansen måste ansökningarna ratificeras av samtliga 30 medlemsländer. Kroatien har varit medlem i Nato sedan 2009.

Vallagen måste ändras

Presidenten framhäver att Kroatiens godkännande av en eventuell finsk och svensk ansökan inte bör ske innan vallagen i Bosnien-Hercegovina ändras.

– Jag älskar Finland och Sverige mest i hela världen, men jag har skrivit på för Kroatien så jag måste jobba för Kroatiens intressen. Om Finland och Sverige vill ansluta till Nato så kan vi tala om det, även om jag anser det vara ett farligt äventyr, säger presidenten.

Komplicerat politisk system

I ett komplicerat politisk system, som skapades efter krigsslutet 1995, så består Bosnien Hercegovina av två huvudsakliga administrativa enheter som representerar de tre stora etniska folkgrupperna, serber, bosnier och kroater.

Landets största kroatiska parti HDZ har krävt reformer som skulle ge Bosnienkroater mer makt – uppmaningar som backats upp av Milanovic och den kroatiska regeringen.

Bosnienkroater har tidigare hotat med att bojkotta valet i oktober om inte vallagen ändras så att enbart de får välja den kroatiska delen av presidentrådet, rapporterar SVT.

Inte i hans händer

Zoran Milanovic tillägger dock att beslutet om ett Natomedlemskap för Sverige och Finland inte ligger i hans händer, utan kommer att fattas av  parlamentet i Kroatien.

Presidentens roll i Kroatien är till stor del ceremoniell.

Har pratat med utrikesministern

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto  konstaterade på tisdagskvällen att han pratat med Kroatiens utrikesminister Gordon Grlic Radman.

– Han bekräftade att Kroatien stödjer Natos öppen dörr-policy och om Finland väljer att ansöka om Natomedlemskap. Kroatiens regering och parlament kommer vara för ett finländskt medlemskap, skriver Haavisto på Twitter.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny lag om kontanter – nu ska det bli olagligt

2025 11 06

En ny lag om kontanter är på gång i Sverige.

Regeringen har idag gått fram med förslaget.

Lagändringen går ut på att göra det straffbart att föra ut stora mängder kontanter från Sverige till ett annat EU-land, om man inte på förhand har anmält det till Tullverket, rapporterar SR.

Gränsen går vid 10 000 euro, alltså motsvarande strax över 100 000 svenska kronor.

– Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige. Ska vi knäcka den, vilket vi har bestämt oss för att göra, behöver vi också ha den här anmälningsskyldigheten, att man helt enkelt inte kan föra över stora summor varken till eller från Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till radion.

Tullverket får tillåtelse

Enligt regeringens nya förslag kommer Tullverket även att ges tillåtelse att söka igenom väskor för att leta reda på oanmälda pengar. Myndigheten ska också få lov att kroppsvisitera folk om man misstänker att en person reser med stora mängder kontanter men inte har anmält det i förväg.

Anmälningsplikten ska även gälla för den reser in i Sverige från ett annat EU-land. Liknande lagar finns redan i flera andra europeiska länder.

På frågan om hur lagändringen går följer villkoren om fri rörlighet i unionen svarar finansministern följande.

– Fri rörlighet är fantastiskt, av både varor och tjänster, men vi kan inte ha fri rörlighet för kriminella och deras brottsvinster.

LÄS MER: Sverige i historiskt avtal – “extremt negativt för Ryssland”

Böter föreslås

Straffet för att bryta mot anmälningsskyldigheten föreslås bli böter.

Sedan tidigare finns en motsvarande lag för den som reser till ett land utanför EU.

– Om du ska ta med dig motsvarande 10 000 euro eller mer i kontanta medel när du reser över EU:s gräns ska du anmäla det till Tullverket, informerar myndigheten.

Syftet är att förhindra penningtvätt, organiserad brottslighet och terorrism.

Förutom sedlar om mynt ingår även följande i kontanta medel.

  • resecheckar
  • checkar
  • skuldebrev
  • investeringsguld
  • postanvisningar utan någon namngiven mottagare.

Källa: Tullverket

LÄS MER: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nytt land inför euro – halva befolkningen är emot

2025 11 06

Den 1 januari 2026 är det dags.

Efter åratal av förberedelser går då till slut Bulgarien med i eurosamarbetet, efter att beslutet formellt fattats i somras.

Men det är enbart drygt hälften av landets befolkning som stödjer valet av att byta valuta, rapporterar Politico.

Inflation och maktcentralisering i Bryssel är några av farhågorna som oroar bulgarerna.

Dessutom har påstådda ryska desinformationskampanjer fått fart, vilket bedöms ha ökat motståndet ytterligare.

Nu agerar Europeiska centralbanken för att lugna motståndarna inför anslutningen.

– Bulgarien går med i euron vid en tidpunkt då det råder större osäkerhet, då vi upplever fler kriser – den ena efter den andra, som dessutom förstärker varandra – och då den globala ordningen, så som vi har känt den, har blivit mer splittrad och vännerna kanske är färre, säger Christine Lagarde, Europeiska centralbankens ordförande, enligt Politico.

Kommissionären: kommer hjälpa Bulgarien

Tidigare i år låg stödet för euron i Bulgarien på 45 procent. De senaste månaderna har stödet ökat något till 51 procent, enligt en undersökning som landets finansminister Temenuzhka Petkova gått ut med.

Även Valdis Dombrovski, EU-kommissionär med särskilt ansvar för ekonomi, handel och finansiella frågor, försöker nu lugna kritikerna.

Hans budskap är att euron kommer att hjälpa Bulgarien att kompensera för växande geopolitiska risker. Åtminstone så som de uppfattas för investerare.

– I de baltiska länderna, trots att de var geopolitiskt exponerade, var lånekostnaderna lägre än i Polen, och investerare bedömde i stor utsträckning att euron är en stabiliserande faktor, säger Dombrovski enligt Politico.

LÄS MER: Kristersson ger plötsligt besked – om euro i Sverige

Har ryska kampanjer påverkat?

Enligt den amerikanska tidningen har det gått att peka ut ryssfinansierade kampanjer i sociala medier som ämnar att undergräva stödet för euron.

Det högerextrema partiet Revival, som arrangerat flera demonstrationer mot euron under året, ingick exempelvis i april ett avtal med Vladimir Putins parti Enade Ryssland.

– Det är ingen hemlighet att Ryssland för ett hybridkrig mot Europa och de europeiska medlemsstaterna. Det handlar om provokationer, sabotagehandlingar, kränkningar av det europeiska luftrummet, inblandning i politiska processer i Europeiska unionen, även i andra länder, och desinformation, svarar Valdis Dombrovski på frågan om det ryska inflytandet påverkat den allmänna opinionen om euron.

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

LÄS MER: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Ryan Rayburn / IMF resp I. Boran

Text: Redaktionen