NY RAPPORT: Militära utgifter har nått rekordnivåer

2022 04 25

Världens militära utgifter har ökat under 2021 och överstiger nu ett värde av 2 000 miljarder dollar.

Det innebär att militärutgifterna i världen har nått rekordnivåer.

Det visar ny data från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) som publicerades på måndagen.

Fem länder sticker ut

Enligt rapporten stod fem länder för 62 procent av de totala utgifterna.

Det handlar om USA, Kina, Indien, Storbritannien och Ryssland.

Rekordnivåer

Världens militära utgifter fortsatte att öka under 2021 och noterade en toppnotering på 2 113 miljarder dollar, konstaterar SIPRI.

– Även mitt under covid-19-pandemins ekonomiska nedgång nådde världens militärutgifter rekordnivåer, säger Diego Lopes da Silva, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion och tillägger:

– På grund av inflationen noterades en inbromsning i den reala tillväxttakten. I nominella termer ökade emellertid militärutgifterna med 6,1 procent.

USA

De amerikanska militärutgifterna uppgick till 801 miljarder dollar under 2021. En minskning med 1,4 procent från 2020.

Samtidigt ökade finansieringen av militär forskning och utveckling (FoU) med 24 procent från 2012 till 2021.

Fokuserar på ett tekniskt övertag

– Ökningen av utgifterna för FoU under tioårsperioden 2012–21 tyder på att USA fokuserar på nästa generations teknologier, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion

– Den amerikanska regeringen har upprepade gånger betonat behovet av att bevara den amerikanska militärens tekniska övertag över de strategiska konkurrenterna, konstaterar hon.

Ryssland          

Rysslands militära utgifter såg en kraftig ökning i samband med mobiliseringen inför invasionen av Ukraina.

Landet ökade sina militärutgifter med 2,9 procent till 65,9 miljarder dollar. För tredje året i rad ökade militärutgifterna och nådde 4,1 procent av BNP 2021, rapporterar SIPRI.

– Höga olje- och gasinkomster hjälpte Ryssland att öka sina militära utgifter 2021. De ryska militärutgifterna minskade mellan 2016 och 2019 som ett resultat av låga energipriser i kombination med sanktioner som svar på Rysslands annektering av Krim 2014, säger Lucie Béraud-Sudreau, chef för SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion.

Kina

Kina har världens näst högsta militära utgifter och de fortsätter att öka. De ansatte 293 miljarder dollar till sin militär 2021. En ökning med 4,7 procent från föregående år.

Ökningen innebär att Kina har ökat sina militärutgifter 27 år i rad.

Närliggande länder som Japan och Australien har även ökat sina utgifter, rapporterar SIPRI.

Japan har ökat sina militära utgifter med 7,3 procent till 53,1 miljarder dollar och Australien har ökat sina utgifter med 4 procent till 31,8 miljarder dollar.

Övrig utveckling:

  • Under 2021 ökade Irans militärbudget för första gången på fyra år, till 24,6 miljarder dollar. Finansieringen av det Islamiska revolutionsgardet ökade fortsatt under 2021, en ökning med 14 procent jämfört med 2020, och stod för 34 procent av Irans totala militärutgifter.
  • Åtta europeiska Natomedlemmar nådde 2021 alliansens mål att lägga 2 procent eller mer av BNP på sina väpnade styrkor. Det är en medlem färre än 2020, men en ökning från två 2014.
  • Nigeria ökade sina militärutgifter med 56 procent 2021 till 4,5 miljarder dollar. Ökningen kom som svar på flera säkerhetsutmaningar såsom våldsam extremism och separatistiska uppror.
  • Tyskland, det central- och västeuropeiska landet med de tredje högsta militärutgifterna, spenderade 56 miljarder dollar på sin militär 2021, vilket motsvarade 1,3 procent av BNP. På grund av inflationen var militärutgifterna 1,4 procent lägre jämfört med 2020.
  • Under 2021 uppgick Qatars militärutgifter till 11,6 miljarder dollar, vilket innebar att landet hade de femte högsta militärutgifterna i Mellanöstern. Landets militärutgifter 2021 var 434 procent högre än 2010, när utgiftsdata publicerades senast.
  • Indiens militärutgifter på 76,6 miljarder dollar rankades som de tredje högsta i världen. De ökade med 0,9 procent jämfört med 2020 och med 33 procent sedan 2012. I ett försök att stärka den inhemska vapenindustrin var 64 procent av militärbudgeten 2021 öronmärkta för förvärv av egenproducerade vapen
  • Ukraina har stärkt sitt försvar mot Ryssland och därigenom ökat militärutgifterna med 72 procent sedan annekteringen av Krim 2014. Utgifterna minskade 2021 till 5,9 miljarder dollar, men stod fortsatt för 3,2 procent av landets BNP.
  • Källa: Stockholm International Peace Research Institute

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bank-ID stoppas i matbutiker

2024 10 06

Kunder stoppas från att legitimera sig med bank-ID i matbutiker.

E-legitimationer som Bank-ID och Freja används allt mer i dagens samhälle.

Digitala legitimationer kan inte bara användas när man handlar på nätet, man kan också använda det i exempelvis butiker för att legitimera sig.

Men nu har flera matbutiker valt att säga nej till Bank-ID, rapporterar SR.

Skapar problem

Det handlar bland annat om ICA Ekershallen i Örebro.

Där har man beslutat att kunder inte längre ska få använda Bank-ID för att legitimera sig i samband med ålderskontroll när de köper till exempel snus, cigaretter eller energidryck.

Anledningen är att många falska appar används.

– Det figurerar jättebra gjorda – alltså bra i den bemärkelsen att de är skickligt gjorda – falska appar, helt enkelt. De är praktiskt taget omöjliga att skilja från de äkta, säger ICA-handlaren Tony Oskarsson till radiokanalen.

En del kunder har förvånats över butikens nya policy, rapporterar Nerikes Allehanda.

Butiken kommer dock fortfarande att acceptera e-legitimation när man hämtar ut paket, men inte vid försäljning av tobak och energidryck.

Och ICA Ekershallen är inte ensamma om att sätta stopp för digitala legitimationer i samband med ålderskontroll.

Andra butiker gör likadant

Även andra matbutiker har fattat samma beslut.

Det gäller till exempel en butik i Falun, rapporterar P4 Dalarna.

Anledningen är att unga använder fejkade e-leg för att köpa exempelvis snus och kringgå ålderskontrollen.

– Vårt mål är ju att aldrig sälja till minderåriga, och det här utgör ju kanske en svårighet. Det är inte lika lätt som att ta ett ID och titta på, säger Per Erik Jansson, butikschef, till radiokanalen.

Finns en lösning

På Bank-ID känner man till problemet, men menar att det är lätt att lösa. Man bör dels undersöka e-legitimationen noga.

– Och sedan rekommenderar jag, om man är osäker, att läsa av med en annan bank-ID-app, och det går lätt. Du blippar och läser av, sedan är det klart, säger Bank-ID:s pressansvariga, Charlotte Pataky, till radiokanalen.

Som kund kan man dock inte kräva att få använda bank-ID, utan butikerna är fria att själva bestämma. Det finns inga lagar som reglerar användningsområdet för bank-ID, utan det är företaget självt som bestämmer om man vill acceptera e-legitimationen, skriver Konsumenternas på sin hemsida.

Text: Redaktionen

Klädjätte i konkurs – har flera butiker i Sverige

2024 10 06

Krisen är ett faktum för ett av Skandinaviens större bolag inom klädbranschen.

Så sent som förra veckan kastades handduken in för Odd Mollys svenska bolag.

Ägaren till det krisande varumärket är den danska jätten Nordic Fashion Brands – som nu följer Odd Mollys fotspår och ansöker om konkurs för sig själva.

Det rapporterar danska medier.

– Det började med sent inlämnade räkenskaper, och det har slutat här. Och det är en katastrof på alla möjliga sätt, men det finns inget vi kan göra åt det. Man måste se framåt, säger Nick Jensen, bolagets styrelseordförande, i ett uttalande till DetailWatch enligt TV2.

Äger även Noa Noa

Nordic Fashion Brands äger även den populära klädkedjan Noa Noa.

Kedjan är exempelvis stor hos onlinebutiken Zalando som erbjuder hundratals varor därifrån. Dessutom finns det sju fysiska butiker i Sverige, bland annat i Malmö, Göteborg och Örebro.

Vad som kommer hända med dessa butiker samt dess anställda finns det i nuläget inga uppgifter om.

I Norge gick Noa Noa i konkurs i augusti och det går inte längre att köpa deras kläder varken där eller i Danmark – butikerna i Helsingör och Roskilde har nämligen slagit igen.

Varit försatt i rekonstruktion

Enligt sajten Ehandel har Nordic Fashion Brands varit under tvångsupplösning i Danmark och försattes därefter i rekonstruktion.

Advokaten Anders Ørskov Melballe har utsetts till konkursförvaltare.

Han säger till DetailWatch att det finns ett stort varulager i bolaget, som även inkluderar butiker och immateriella rättigheter. Det senare syftar bland annat på företagets varumärke och logotyp.

En kalldusch

Noa Noa grundades 1981 av bröderna Harald och Lars Holsetin. 

Varumärket har främst fokuserat på kvinnliga kunder och skriver på sin hemsida att man initialt erbjöd ett “femininare och mer romantiskt alternativ till den då rådande trendens hårdare och tuffare mode”.

Kollektionerna skapas i Danmark, där såväl ägaren som butikerna alltså slår igen.

Konkursen är en kalldusch för Noa Noa som talade om samarbetet med Nordic Fashion Brands som “en ny spännande resa”.

Förutom Noa Noa och Odd Molly äger Nordic Fashion Brands även följande varumärken:

- Unmade Copenhagen

- Denim Project

- Noa Noa Miniature

Foto: A.  Beliaikin

Text: Redaktionen