I NATT: Tidigare överbefälhavare dömer ut svensk försvarspolitik

2022 04 25

Före detta överbefälhavaren Sverker Göranson sågar svensk försvarspolitik längs med fotknölarna.

Den tidigare överbefälhavaren i Sverige ger landets försvarspolitik de senaste 30 åren underkänt, meddelar han i en intervju med SVT:s Politikbyrån.

“Skulle klara sig en vecka”

Sverker Göranson är samma överbefälhavare som för tio år sedan uttalade sig om att Sverige enbart skulle klara sig under en veckas tid vid händelse av att man blev invaderat.

Överbefälhavaren gick därefter in i väggen, men känner idag ingen ånger över sitt uttalande.

“Svenska folket måste veta”

– Jag ångrar ingenting. Det var ett medvetet val. Svenska folket är de som ytterst måste få veta vilken försäkringspremie vi har valt och det här var mitt sätt att kommunicera med dem, säger Sverker Göranson nu.

“Inte godkänt”

Sverker Göranson medger att Sverige idag är bättre förberedda än vid 2012. Han ombeds även ge sin syn på hur Sveriges försvarspolitik bedrivits de senaste 30 åren.

– Jag tycker inte att vi som land ska ha godkänt på den här resan överhuvudtaget. Nu gäller det att inte tillåta att det här händer igen, det vill säga att vi inte ska backa till noll när nästa våg av samförstånd inträffar. Det är väl summan av kardemumman, säger han.

Försvarsfrågan skjuter i höjden

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har försvaret seglat upp som en ännu viktigare fråga för väljarna i Sverige.

Mellan februari och mars 2022 ökade försvarsfrågan med 12 procentenheter i en opinionsundersökning kring vilka som är väljarnas viktigaste frågor, rapporterade Dagens Nyheter i början av april.

Medierna påverkar

– Vi ser en dagordningseffekt. Det som medierna rapporterar om påverkar vad som uppfattas som viktigt och nu dominerar kriget i Ukraina, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos till tidningen.

Regeringen stärker försvaret

I mitten av mars meddelade också regeringen att man stärker upp försvaret. Fler ska göra värnplikt och två procent av Sveriges BNP, drygt 108 miljarder kronor, ska årligen öronmärkas åt försvaret. Det är motsvarande summa som Nato kräver att sina medlemsländer åsätter.

– Sveriges försvarsförmåga ska kraftigt förstärkas, sade statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i samband med tillkännagivandet av det ökade anslaget.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen