JUST NU: Justitieministern i öppen konflikt med kungahuset

2022 04 20

Justitieminister Morgan Johansson (S) har återigen hamnat i en ordväxling med kungahuset.

Vid nästa tronskifte vill han avskaffa flera allmänna flaggdagar.

Det framgår i regeringens proposition ”Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna”, som överlämnades till riksdagen för en vecka sedan, rapporterar Expressen.

Endast två flaggdagar ska behållas

Regeringen föreslår att endast två kungliga flaggdagar ska behållas – regentens födelsedag och tronföljarens födelsedag, med tillägget att den sistnämnda börjar att gälla från och med att tronföljaren fyllt 18.

Ett sådant förslag skulle innebära att flera flaggdagar försvinner. Bland annat på kronprinsessans namnsdag och drottning Silvias födelsedag.

En viss tveksamhet

Hovet kritiserar Morgan Johansson och regeringens förslag.

– Hovet uttalar en viss tveksamhet till att avskaffa den allmänna flaggdagen på nuvarande kronprinsessans namnsdag efter ett tronskifte. Hovet anför att det kan diskuteras huruvida de omständigheter som kommittén anför är tillräckliga för att avskaffa etablerade allmänna flaggdagar på kungliga namnsdagar och poängterar att kronprinsessans namnsdag regelmässigt leder till viss offentlig uppmärksamhet, står det i propositionen.

Står fast vid förslaget

Trots kritiken kvarstår regeringens förslag, konstaterar Morgan Johansson, som för två veckor sedan åt middag på slottet med drottning Silvia som bordsdam.

– Regeringen delar självklart uppfattningen att det är motiverat att hedra drottningen under hela hennes livstid men anser att ett förslag om att låta denna flaggdag kvarstå efter ett tronskifte skulle framstå som inkonsekvent i förhållande till kommande regentgemål, skriver han till Expressen.

Historia av kritik

Det är inte första gången som justitieministern inte delar uppfattning med kungahuset.

I en debattartikel i DN från 2001 föreslog han att KU, riksdagens konstitutionsutskott, bör kunna granska hur statschefen sköter sina uppgifter. 

I samma artikeln anklagade även Johansson drottning Silvia för ett ”flagrant övertramp”. Han anklagade drottningen för att ha valt sida i konflikten mellan palestinier och israeler.

– Det skadade bilden av Sverige i arabvärlden, konstaterade Johansson i DN.

Foto: Kungahuset resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen