JUST NU: Partiet vill stoppa minnesmärke för terrordådet i Stockholm

2022 04 19

Sverigedemokraterna säger nej till att upprätta ett särskilt minnesmärke för terrorattentatet i Stockholm 2017.

Ett konstverk ska sättas upp på Sergels torg i Stockholm för att hedra de som dödades och skadades i samband med att Rakhmat Akilov stormade Drottninggatan med en lastbil 2017.

Sverigedemokraterna motsätter sig konstverket. Anledningen är att partiet anser att det är för fult, rapporterar SVT.

“Fult verk”

– Det är en självutnämnd konstexpert som i sin tur har satt upp ett fult verk, som varken skapar förståelse eller koppling till dådet, säger Gabriel Kroon (SD), som är borgarrådskandidat i Stockholm stad, till kanalen.

Täcke i guldfärgad brons

Konstverket har fått formen av ett stort täcke i guldfärgad brons. Skälet till att det upprättas på Sergels torg är för att platsen fungerade som samlingsplats för många människor efter dådet.

Besökare kommer även kunna känna av värme som ska avges från minnesmärket.

“Saknar symbolik”

Men varken konstverket i sig eller placeringen går alltså hem i Sverigedemokraternas ögon.

– När man sätter upp en guldfärgad metallbit som inte har någon som helst symbolik till terrordådet så är det uppenbarligen ett fult och missplacerat konstverk, säger Gabriel Kroon.

“Osmakligt”

Centerpartisten och kulturborgarrådet Jonas Naddebo håller inte med SD i deras kritik.

– Det är osmakligt att Sverigedemokraterna vill göra partipolitik av det här konstverket, säger han till SVT.

“Naggar yttrandefriheten”

Jonas Naddebo tillägger:

– Vi ser att Sverigedemokraterna i kommun efter kommun försöker styra vilken sorts konst och kultur som ska produceras. På det sättet naggar man yttrandefriheten, och i längden demokratin.

Kostar 2 miljoner

Konstverket kallas för “Sancturary” (Fredad plats) och är skapat av konstnären Ann-Sofi Sidén tillsammans med arkitekt Mats Fahlander.

Enligt Dagens Nyheter beräknas hela kostnaden för minnesmärket landa på drygt två miljoner kronor.

Symboliserar omhändertagande

Stefan Hagdahl, enhetschef på Stockholm konst, förklarar bakgrunden till konstverket.

– Det är en skulptur av ett täcke, vilket symboliserar omhändertagande. Det var ungefär det stockholmarna gjorde under och efter dådet – de tog hand om varandra, säger han till DN.

Sergeltrappans fot

“Sanctuary” kommer att placeras vid foten av Sergeltrappan.

Det beräknas att vara färdigt och på plats lagom till 7 april 2023, på dagen sex år sedan terrordådet som kostade fem människor livet.

Foto: A. Hornyak resp P. Myrtorp

Text: Redaktionen


Kristersson på hemlig middag – regeringen vill inte svara

2025 07 27

Statsminister Ulf Kristersson (M) har varit på en hemlig middag.

Ulf Kristersson har ofta representationsmiddagar på Sagerska palatset i Stockholm, som är statsministerns tjänstebostad.

Men en middag som statsminister har haft nyligen är väldigt hemlig.

Regeringskansliet maskar gästlistan i offentliga dokument.

Hemliga gäster

Den 30 juni 2025 hade statsministern en representationsmiddag på Sagerska palatset, rapporterar GP.

Bland middagsgästerna fanns dåvarande utrikesministern Tobias Billström och några tjänstemän från UD – men resten av gästerna är hemliga.

En gästlista med 25 namn har maskats i offentliga dokument. Istället står det bara: ”Namnet förvaras på SB-FCK”, enligt tidningen.

Regeringskansliet vill inte ge några uppgifter om vilka gäster som har medverkat vid middagen.

Skälet är att uppgifterna rör Sveriges förbindelser med ”annan stat”.

– Det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgifterna röjs, uppger Regeringskansliet för tidningen.

Många middagar

På den hemliga middagen serverades bland annat en sommarbuffé, och gästerna drack tillsammans sju flaskor vitt vin, fyra flaskor rött vin och åtta starköl. Det fanns även alkoholfria alternativ.

Men vilka som stod på gästlistan, vill Regeringskansliet alltså inte uppge.

Statsministern har ofta representationsmiddagar för utländska gäster, och dessa är av säkerhetsskäl omgärdade av hemlighetsmakeri.

En annan som har ätit middag med statsministern är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som bjöds på både lunch och middag ute på Harpsund vid sitt besök i Sverige 2023, rapporterade SvD.

Zelenskyj bjöds på grönsaker från Harpsund

Zelenskyj och hans hustru Olena Zelenska bjöds då på klassisk svensk mat men med en liten tvist. Maten hade framför allt koppling till Södermanland, där Harpsund ligger.

Till lunch bjöds sotad gravlax med potatis, rödbetor och hovmästarsås, enligt tidningen.

Till middag fick den ukrainska presidenten bland annat en huvudrätt bestående av filet mignon med potatiskaka och färska grönsaker direkt från Harpsunds trädgård.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Norges sanslösa rekordsiffra – 20 000 miljarder

2025 07 27

Norge ligger nära en häpnadsväckande rekordsiffra.

Att Norge är ett rikt oljeland är ingen nyhet.

Men nu snuddar den norska oljefonden en riktig drömgräns.

Värdet på oljefonden är på väg att passera den hisnande siffran 20 000 miljarder norska kronor.

Väldigt högt värde

Redan i december 2024 passerades drömgränsen på 20 000 miljarder för allra första gången.

Sedan dess har det sjunkit – men nu är oljefonden återigen på väg att nå den viktiga milstolpen.

På fredagen hade norrmännen otroliga 19 985 miljarder insatta i fonden, och närmar sig alltså drömgränsen ännu en gång, rapporterar DI.

Det är flera gånger mer än Sveriges hela BNP, uppger tidningen.

Tillfällig nedgång

Oljefondens värde låg alltså över 20 000 miljarder i början av 2025.

Därefter sjönk det, bland annat till följd av reaktioner på Donald Trumps tullpolitik.

– Abrupta förändringar i strategin och dåligt överväga beslut måste undvikas, sade finansminister Jens Stoltenberg, enligt tidningen.

Men nu är oljefondens värde alltså återigen på väg upp.

Investerar oljepengar

Den norska oljefonden äger aktier i 8 800 företag i 71 länder runt om i hela världen, har AFP tidigare rapporterat.

Det motsvarar 1,5 procent av världens totala börsvärde, enligt nyhetsbyrån.

Fonden har också en stor obligationsportfölj samt fastighetsinvesteringar och andelar i onoterade projekt för förnybar energi.

Oljefonden investerar den norska statens olje- och gasintäkter.

Fonden är tänkt att säkra den framtida finansieringen av den norska välfärdsstaten.

Oljefonden beräknas vara värd cirka 3,4 miljoner per norrman, och värdet har alltså ökat kraftigt de senaste åren.

En viktig framgångsfaktor för fonden uppges ha varit stora investeringar i techbolag.

Nio av tio av fondens största innehav ligger i amerikanska techbolag, exempelvis Apple, rapporterar tidningen.

Foto: A. Brandseth, Wikimedia

Text: Redaktionen