JUST NU: Partiet vill stoppa minnesmärke för terrordådet i Stockholm

2022 04 19

Sverigedemokraterna säger nej till att upprätta ett särskilt minnesmärke för terrorattentatet i Stockholm 2017.

Ett konstverk ska sättas upp på Sergels torg i Stockholm för att hedra de som dödades och skadades i samband med att Rakhmat Akilov stormade Drottninggatan med en lastbil 2017.

Sverigedemokraterna motsätter sig konstverket. Anledningen är att partiet anser att det är för fult, rapporterar SVT.

“Fult verk”

– Det är en självutnämnd konstexpert som i sin tur har satt upp ett fult verk, som varken skapar förståelse eller koppling till dådet, säger Gabriel Kroon (SD), som är borgarrådskandidat i Stockholm stad, till kanalen.

Täcke i guldfärgad brons

Konstverket har fått formen av ett stort täcke i guldfärgad brons. Skälet till att det upprättas på Sergels torg är för att platsen fungerade som samlingsplats för många människor efter dådet.

Besökare kommer även kunna känna av värme som ska avges från minnesmärket.

“Saknar symbolik”

Men varken konstverket i sig eller placeringen går alltså hem i Sverigedemokraternas ögon.

– När man sätter upp en guldfärgad metallbit som inte har någon som helst symbolik till terrordådet så är det uppenbarligen ett fult och missplacerat konstverk, säger Gabriel Kroon.

“Osmakligt”

Centerpartisten och kulturborgarrådet Jonas Naddebo håller inte med SD i deras kritik.

– Det är osmakligt att Sverigedemokraterna vill göra partipolitik av det här konstverket, säger han till SVT.

“Naggar yttrandefriheten”

Jonas Naddebo tillägger:

– Vi ser att Sverigedemokraterna i kommun efter kommun försöker styra vilken sorts konst och kultur som ska produceras. På det sättet naggar man yttrandefriheten, och i längden demokratin.

Kostar 2 miljoner

Konstverket kallas för “Sancturary” (Fredad plats) och är skapat av konstnären Ann-Sofi Sidén tillsammans med arkitekt Mats Fahlander.

Enligt Dagens Nyheter beräknas hela kostnaden för minnesmärket landa på drygt två miljoner kronor.

Symboliserar omhändertagande

Stefan Hagdahl, enhetschef på Stockholm konst, förklarar bakgrunden till konstverket.

– Det är en skulptur av ett täcke, vilket symboliserar omhändertagande. Det var ungefär det stockholmarna gjorde under och efter dådet – de tog hand om varandra, säger han till DN.

Sergeltrappans fot

“Sanctuary” kommer att placeras vid foten av Sergeltrappan.

Det beräknas att vara färdigt och på plats lagom till 7 april 2023, på dagen sex år sedan terrordådet som kostade fem människor livet.

Foto: A. Hornyak resp P. Myrtorp

Text: Redaktionen


TERRORGRUPP HÄVDAR: Bakom mordet på ukrainsk underrättelseofficer

2025 07 16

Mordet på den ukrainska underrättelseofficern Ivan Voronych i Kyiv erkänns av en extremistgrupp.

Den högerextrema gruppen The Base, med rötter i USA, har via sin ukrainska gren White Phoenix tagit på sig ansvaret för mordet på den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s överste Ivan Voronych.

Det uppmärksammade dådet skedde i Holosiivskyi-distriktet i Kyiv, där Voronych sköts ihjäl på öppen gata för snart en vecka sedan.

– Vi hyllar våra kamrater för den lyckade operationen, stod det i ett uttalande som publicerades på White Phoenix Telegram-kanal, som flera antiterror-experter bedömer som trovärdigt, enligt The Guardian.

– Skjutningen av SBU-översten är inte slutet, utan bara början, fortsätter de.

Voronych är den högst rankade SBU-officeren som hittills fallit offer för ett riktat mord i huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

SBU: Ryska agenter låg bakom dådet

Den ukrainska säkerhetstjänsten uppgav kort efter mordet att de två misstänkta gärningspersonerna – en man och en kvinna, hade kopplingar till den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Duon ska ha fått order om att kartlägga Voronychs rörelser och senare fått tillgång till ett vapengömställe med en pistol försedd med ljuddämpare.

– De eliminerades i en specialinsats kort efter mordet, bekräftade SBU i en video som släpptes tre dagar efter dådet, rapporterar Kyiv Independent.

Terrornätverk med ryska kopplingar

The Base grundades 2018 av amerikanen Rinaldo Nazzaro, tidigare anställd av Pentagon. Gruppen är idag klassad som en terroristorganisation av bland andra USA, Storbritannien och Australien.

Sedan 2019 lever Nazzaro i Ryssland och misstänks av västliga underrättelsetjänster ha kopplingar till rysk underrättelseverksamhet – något han själv förnekar.

Organisationen använder krypterade appar och propaganda för att rekrytera globalt. Enligt uppgifter erbjuder dess ukrainska gren finansiell ersättning för attentat mot individer och kritisk infrastruktur.

Foto: T. Def

Text: Redaktionen


JUST NU: Politiker skadad i ryskt anfall

2025 07 16

En lettisk borgmästare har skadats i en rysk attack.

Egils Helmanis, borgmästare i lettiska Ogre, har skadats efter en rysk attack under ett pågående hjälpuppdrag i Ukraina. Detta enligt rapporter till Kyiv Independent.

– Enligt uppgifter inträffade en attack under natten, där borgmästaren skadades, säger Patriks Griva, talesperson för kommunen Ogre, till den lettiska public service-kanalen LSM.

Humanitärt uppdrag nära fronten

Egils Helmanis befann sig i Ukraina för att överlämna fordon och annan hjälp till de ukrainska väpnade styrkorna när han träffades.

– Dessa resor har varit en återkommande del av borgmästarens agenda sedan 2022, säger Patriks Griva vidare, till LSM.

Vid det aktuella tillfället levererades omkring 20 fordon – en del av en långvarig solidaritetsinsats från staden.

Stabil efter attacken

Enligt ukrainska källor ska Helmanis nu vara vid medvetande och i stabilt tillstånd. Hans närvaro nära frontlinjen har blivit något av ett kännetecken – med återkommande rapporter och bilder på sociala medier från riskfyllda zoner.

– Sedan den fullskaliga invasionen har ett betydande antal fordon skänkts och levererats varannan till var tredje månad, säger Griva vidare.

Lettlands stöd till Ukraina växer

Staden Ogre, hem för omkring 22 700 invånare, ligger strax öster om huvudstaden Riga. Lettland, som tillhör både EU och NATO, har länge varit en stark förespråkare för skärpta åtgärder mot Ryssland och utökat bistånd till Ukraina, såväl inom det militära som det humanitära området.

Bara i år har landet levererat 1 500 drönare och lovat att årligen avsätta motsvarande 0,25 procent av BNP till militärt stöd.

Tidigare attacker mot internationella aktörer

Det är inte första gången utländska aktörer i Ukraina blivit träffade i ryska anfall. I augusti 2024 dödades en brittisk Reuters-journalist i en rysk attack mot Kramatorsk, där även den polska journalisten Monika Andruszewska skadades.

Nyligen skadades även den polska ambassadens konsulära avdelning i Kyiv i ett ryskt anfall.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen