JUST NU: En halv miljard avsätts till sjukvården

2022 04 19

Regeringen föreslår att 500 miljoner avsätts för att stärka och öka kapaciteten inom sjukvården i sin vårändringsbudget.

Finansminister Mikael Damberg (S) och socialminister Lena Hallengren (S) kommenterar satsningen på tisdagsmorgonen.

Ta tillbaka kontrollen

– Regeringen lägger fram en budget för att stärka Sverige. I osäkra tider är det än viktigare att svenska folket vet att välfärden går att lita på. Därför fortsätter vi arbetet med att ta tillbaka kontrollen över välfärden och stärka vår motståndskraft genom att skjuta till ytterligare resurser till sjukvården, säger finansminister Mikael Damberg.

Behöver en större kostym

– Svensk sjukvård behöver en större kostym. Vi behöver fler vårdplatser och en mer utbyggd primärvård. Tillgången på personal med rätt kompetens – och deras rätt till bra arbetsmiljö och bra arbetsvillkor – är avgörande, säger Lena Hallengren.

Ansträngd situation

Regeringen framhäver att situationen på flera sjukhus i Sverige är ansträngd och att det råder brist på vårdplatser. Coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har på nytt visat vikten av att stärka välfärden och samhällets beredskap, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande.

Fakta sysselsättning hälso- och sjukvård

Sveriges hälso- och sjukvård sysselsatte 2019 cirka 238 000 legitimerade personer, vilket är en ökning med fem procent sedan 2015. De två största yrkeskategorierna, sett till i antal anställda inom hälso-och sjukvården, var sjuksköterskor följt av läkare. Av de cirka 113 00 sjuksköterskorna som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården var 44 procent specialistsjuksköterskor. Bland de cirka 41 000 läkare som var anställda inom hälso- och sjukvården var cirka 71 procent specialister.
Antalet utfärdade legitimationer ökade i majoriteten av legitimationsyrkena under perioden 2016 till 2020. De legitimationsyrken som ökade mest var optiker, tandläkare och psykologer. Den största minskningen skedde bland fysioterapeuter och kiropraktorer.
Mest attraktiva höstterminen 2021 var utbildningarna för psykologer och läkare. Minst antal sökande per utbildningsplats hade audionomer och sjukhusfysiker. Högst examensfrekvens hade barnmorskor och lägst hade sjukhusfysiker.
Källa: Socialstyrelsen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen