JUST NU: Ukraina har lämnat in EU-ansökan

2022 04 18

Landets president Volodymyr Zelensky träffade på måndagen EU-sändebudet Matti Maasikas och överlämnade en första ”ansökningsblankett” till unionen, rapporterar Reuters.

I ett första steg har Ukraina svarat på flera frågor rörande ett framtida medlemskap. Zelensky hoppas att Ukraina kan beviljas status som ett kandidatland i EU inom några veckor, erfar NRK.

Nästa steg kan snart påbörjas

– Vi tror att vi kommer att få stöd för detta arbete och bli en kandidat för registrering och att nästa och sista steg i processen kan påbörjas. Vi är övertygade om att detta kommer att hända under de kommande veckorna, sa Zelensky till Maasikas, i en video från mötet.

– Mentalt har vårt folk alltid varit en del av Europa, tillade Zelensky.

Hoppas få kandidatstatus i sommar

President Zelenskys stabschef Andrij Jermak konstaterar att Ukraina hoppas på att få status som kandidatland efter EU-toppmötet i slutet av juni. Enligt EU:s hemsida ska rådet sammanträda den 23-24 juni.

Kommer att bli en del av EU

– Därefter bör förhandlingar om antagning påbörjas, och den processen bör påskyndas. Ukraina kommer att bli en del av EU, säger Jermak enligt NRK.

Ukraina har länge vädjat om ett medlemskap i den Europeiska unionen. Efter den ryska invasionen har ansträngningarna intensifierats.

Lika villkor

– Vi vädjar till Europeiska unionen för en omedelbar anslutning av Ukraina via ett nytt speciellt förfarande. Vårt mål är att vara tillsammans med alla européer och, viktigast av allt, på lika villkor. Jag är säker på att det är rättvist. Jag är säker på att det är möjligt, sade Volodymyr Zelenskey efter de första dagarna av invasionen.

Inget snabbspår

Flera EU-ledare, inklusive Sveriges statsminister Magdalena Andersson, har dock utryckt att det inte finns något ”snabbspår” in i unionen för Ukraina.

– EU bygger på fördrag och lagar och regler och även om situationen är fruktansvärd i Ukraina så kan vi inte runda de lagarna och reglerna. Däremot kan vi göra mer för att stötta Ukraina i den här situationen, men också framåt för att stötta dem på vägen mot ett EU-medlemskap, sa statsminister Magdalena Andersson efter EU-toppmötet i Versailles den 11 mars.

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Ryssland ställer ultimatum till hela världen

2025 07 07

I en intervju med den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti, som TV2 har tagit del av, utfärdar Lavrov ett ultimatum för fred i Ukraina.

Enligt utrikesministern måste omvärlden officiellt erkänna fem ukrainska regioner som ryska:

- Krym

- Donetsk

- Luhansk

- Zaporizjzja 

- Kherson

Vidare framhåller Lavrov att den ryska regimen kräver en ”demilitarisering och avnazifiering” av hela Ukraina, ett upphävande av de ”antiryska sanktionerna” samt återlämnande av tillgångar som enligt Moskva ”olagligt beslagtagits i väst”.

– En hållbar lösning är omöjlig utan att eliminera konfliktens grundorsaker, säger Sergej Lavrov enligt RIA.

Hävdar: ”Har utrotat allt”

Lavrov nämner också andra problem som enligt honom måste hanteras om fred ska uppnås:

- Hot mot Rysslands nationella säkerhet måste elimineras – vilket inkluderar Natos expansion och Ukrainas engagemang i militäralliansen.

- Mänskliga rättigheter måste upprätthållas i territorier under ukrainsk kontroll. Enligt Lavrov har Ukraina sedan 2014 ”utrotat allt som har med Ryssland, ryssar och rysktalande människor att göra”.

LÄS MER: “Värsta krisen sedan 2008” – tung signal om rysk ekonomi 

Tillhör den ryska propaganda

Påståendena om att den ukrainska ledningen är nazister och förtrycker rysktalande medborgare är vanliga inslag i Kremls propaganda.

Innan invasionen av Ukraina gick den ryska propagandamaskinen på högvarv och spred myter om grannlandet.

Den ryska regimen utmålade Ukraina som ett nazistiskt land och motiverade anfallskriget med att man ska ”avnazifiera” Ukraina och befria världen från nazister. Påståendet om att Ukraina är ett nazistiskt land saknar någon som helst stöd.

Anna-Karin Selberg, doktor i filosofi vid Södertörns högskola, har studerat de ryska lögnerna under kriget. I en intervju på sajten forskning.se kommenterar hon den ryska nazistlögnen. 

– I en auktoritär eller totalitär regim har det alltid varit lättare att ljuga eftersom det inte finns fria, granskande, medier. Men det här är också ett exempel på den moderna politiska lögnen, säger hon till sajten.

Ryska krigsbrott

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen