JUST NU: Kräver att Aftonbladet ber om ursäkt

2022 04 16

– Det var ett extremistiskt drev med ett tydligt politiskt motiv: att tysta ner en forskare.

Det säger en medarbetare vid Finlands statstelevision till SvD i samband med att hon riktar skarp kritik mot kvällstidningen Aftonbladet.

Ryska lögner

Jessikka Aro som arbetar vid Finlands motsvarighet till SVT; finländska statstelevisionen YLE, drabbades av grov och olaglig smutskastning och hatkampanjer från ryska troll som stödde den ryska diktaturen.

Smutskastningen inleddes efter att hon rapporterat om ryska lögner och propaganda som spreds efter Rysslands invasion av Krym och efterföljande krig 2014 mot Ukraina.

Fejkade SMS

Bland annat drabbades Jessikka Aro av fejkade SMS från någon som påstod sig vara hennes pappa som hade avlidit 20 år tidigare.

Hon har nu kommit ut med en bok som heter ”Putins troll” och i boken framhåller hon ryska hatkampanjer som även drabbat den svenska forskaren Martin Kragh.

Aftonbladets skriverier

– Kragh skrev 2017 att Aftonbladets artiklar återgav narrativ från offentlig rysk diplomati, och därefter publicerade Aftonbladets kultursidor flera artiklar av den dåvarande kulturchefen Åsa Linderborg som ifrågasatte Kraghs trovärdighet, rapporterar SvD idag.

Extremistiskt drev

Jessikka Aro riktar mycket hård kritik mot Aftonbladet.

– Det var ett extremistiskt drev med ett tydligt politiskt motiv: att tysta ner en forskare som bedrev saklig akademisk forskning, framhåller Jessikka Aro till SvD.

Ledde till hatkampanj

Martin Kragh som bland fungerar som expertkommentator i SVT i samband med Rysslands pågående anfallskrig och invasion av Ukraina drabbades hårt av den hatkampanj som Aftonbladets skriverier ledde till.

Bör be om ursäkt

YLE-medarbetaren Jessikka Aro anser nu att Aftonbladet bör framföra en ursäkt till den drabbade Martin Kragh med anledning av allt elände han drabbats av på grund av Aftonbladets agerande.

Men den svenska kvällstidningen ville inte medverka i Svenska Dagbladets artikel.

Aftonbladet vill inte medverka

– Aftonbladet har erbjudits möjlighet att kommentera denna text, men har avböjt med hänvisning till att saken redan har avhandlats inom ramen för det pressetiska systemet. Aftonbladet anmäldes för fem artiklar och klandrades för en av dem, rapporterar SvD.

Foto: N. Vorobyev

Text: Redaktionen

Trafikverket förvarnar: 3 000 kronor i böter om man blir påkommen

2025 04 28

Den som åker fast riskerar böter på 3 000 kronor.

Men det är kanske ändå omgivningen snarare än den skyldiga individen som påverkas mest.

Av det skälet växlar Trafikverket upp inför valborgsmässoafton senare i veckan.

Tillsammans med polisen tar myndigheten nu krafttag för att stoppa folk från att gena över tågspåren, rapporterar SR:s Trafikredaktion.

"Frestande att kliva rakt över"

Att insatserna görs inför valborg är ingen slump.

Inte heller att den främsta bevakningen kommer att koncentreras till studentstäderna Lund och Uppsala, dit många reser med tåg för att delta i festligheterna.

– Vi vet av erfarenhet med de här spontanfesterna med mängder av studenter som gärna kanske vill komma fortare fram till festplatsen, då är det väldigt frestande för dem att kliva rakt över spåren, säger Göran Holmberg, verksamhetssamordnare på Trafikverket, till radion.

Hela Sverige

Problemet med spårspring finns dock i hela Sverige och Trafikverket har återkommande flaggat för det allt vanligare lagbrottet, inte minst inför lov och ledigheter.

Och det har ökat.

År 2023 uppgick antalet förseningstimmar för tågen till 3 000 på grund av obehöriga på spåren. Förra året ökade den siffran till 4 500 timmar.

I somras meddelade Trafikverket att stora pengar läggs på att på vissa platser sätta upp två meter höga stängsel som är svåra att klippa sönder.

– Även om det som tur är oftast går bra spårar det ibland ur och övergår från bus till skadegörelse eller olyckor med allvarliga konsekvenser för alla inblandade, sade Trafikverkets regionala direktör Rami Yones då.

"Hjärtat i halsgropen"

Enligt Göran Holmberg är det inte bara ungdomar som trotsar spårförbuden. Svampplockare, burksamlare, suicidala personer och folk som helt enkelt bara vill ta en genväg är några av grupperna som ofta gör sig skyldiga.

Många kryper också under bommarna för att ta sig över spåret innan tåget kommer. Man tror att “lokföraren kommer se mig”, förklarar Göran Holmberg till lokaltidningen.

– Men det man inte tänker på är att föraren får hjärtat i halsgropen och kanske måste tas ur tjänst för att han eller hon känner sig skakade. Sedan blir tåget kanske stående i en timme innan en ny förare är på plats, säger han till Sydöstran.

Den som upptäcker någon som korsar ett tågspår uppmanas att höra av sig till Trafikverket.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk kärnvapenbåt har öppnat eld i hemlighet

2025 04 28

En rysk kärnvapenubåt har avfyrat en kryssningsrobot.

Händelsen ägde rum under en militärövning i Stilla havet, enligt det ryska försvarsdepartementet.

Roboten ska ha avfyrats från den atomdrivna ubåten Krasnoyarsk, som kan bestyckas med nukleära ballistiska robotar.

Enligt den ryska militärledningen var det en version av kryssningsroboten Kalibr som testsköts.

– Stillahavsflottans Krasnoyarsk-atomubåt flyttades i hemlighet till det tilldelade området i Stilla havet för att avfyra en Kalibr-kryssningsrobot mot ett kustmål, står det i uttalandet.

– Kryssningsroboten träffade framgångsrikt kustmålet vid testområdet Kura på Kamtjatkahalvön. Avståndet till målet översteg 1 100 kilometer.

Därför har det betydelse

Den ryska flottans verksamhet har fått ökad uppmärksamhet under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Rysslands diktator Vladimir Putin har lovat att stärka flottan med flera atomdrivna ubåtar.

– Det kommer säkerställa Rysslands säkerhet i decennier framöver, har Putin sagt.

Öppnar för vapenvila

Vladimir Putin har inte kommenterat provskjutningen.

Under måndagen har han däremot öppnat för en tillfällig vapenvila i Ukraina.

Putin föreslår en fullständig vapenvila mellan den 8 till 10 maj. Datumen överensstämmer med det ryska 80-årsfirandet av segern mot Nazityskland i ”det stora fosterländska kriget”. Samtliga dagar är helgdagar i Ryssland, rapporterar Reuters.

– Baserat på humanitära överväganden deklarerar den ryska sidan vapenvila under dagarna av 80-årsfirandet av segern – från midnatt den 7-8 maj till midnatt den 10-11 maj, framhåller Kreml i ett uttalande.

Den 9 maj kallas för ”segerdagen” i Ryssland. Då firas segern i andra världskriget med pompa och ståt i flera ryska städer. En tillfällig vapenvila skulle innebära att firandet kan genomföras utan risk för ukrainska attacker.

Ukraina har än så länge inte kommenterat det ryska förslaget.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen