JUST NU: Stockholms stad agerar mot Putin

2022 05 18

Stockholms stad har tagit ett beslut om att omedelbart fasa ut oljepannor i kommunens fastigheter, för att inte finansiera Rysslands krig i Ukraina.

Sedan tidigare finns det en plan i Stockholm om att fasa ut de oljepannor som fortfarande används för att värma upp en del av stadens fastigheter. Det målet var satt till 31 december 2023.

Nu aktiverar sig Stockholms stad dock för att den utfasningen istället ska gå i raketfart, rapporterar Dagens Nyheter.

“Skarp offensiv” 

Anledningen är kriget i Ukraina och att man inte vill använda energi som fyller på den pengapåse Vladimir Putin använder för den blodiga invasionen.

– På grund av kriget i Ukraina fasar vi nu ut alla oljepannor i förtid. Vi vill minska risken att bidra till att kriget kan fortsätta. Nu kör vi en skarp offensiv och tar bort alla oljepannor redan i år, säger Katarina Luhr, miljöpartist och klimatborgarråd i Stockholm.

Ska ersättas 

Det finns idag 20 oljepannor kvar i Stockholm, en halvering av staden sedan 2019. Dessa ska ersättas med fjärrvärme eller bergvärme.

Bland annat värms Höglandsskolan och Bromstensskolan i Bromma upp av oljepannor. 

Minska Putins pengapåse

Stockholm är dock inte på det klara med oljans ursprung, men är säkra på att beslutet man nu tar kommer att undvika att man råkar bidra till det ryska anfallskriget.

– Vi vet inte exakt var vår olja kommer ifrån, men vi vet att mycket av pengarna som går till kriget i Ukraina kommer från rysk gas och olja. Vi vill undvika att bidra till att kriget kan fortsätta, säger Katarina Luhr till DN.

Viktig inkomstkälla

Just oljan är en viktig inkomstkälla för Ryssland, och Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) har ställt krav på EU att inkludera olja i ett gemensamt sanktionspaket från unionen.

“Absurt”

På en pressträff förra veckan uttalade sig Ann Linde om att det är “absurt” att Ryssland kan tjäna så mycket pengar gas, kol och olja.

– Vi ligger ju på för att man ska göra det för i stort sett allt fossilt bränsle, det borde man stoppa och det är helt absurt att den ryska krigskassan får in så mycket pengar på energi.

Tyskland motsätter sig

Flera EU-stater är dock mycket beroende av import av rysk energi som olja, inte minst Tyskland.

Under gårdagen gick landet ut med beskedet att man motsätter sig ett oljeembargo mot Ryssland på EU-nivå för närvarande, rapporterar Reuters.

Foto: A. Bórquez resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen