JUST NU: Regeringen kommenterar Rysslandskampanjen – försvarar agerandet

2022 04 13

Utrikesminister Ann Linde (S) försvarar regeringens agerande när man försökte mildra USA:s sanktioner mot ryska oligarken Oleg Deripaska.

– Det fanns inga sanktionsbeslut som vi var tvungna att följa. Vi följer alltid sanktionsbeslut. Jag är mycket stolt över att vi räddade alla dessa jobb i Sundsvall, säger Ann Linde till SVT Nyheter.

Ville rädda jobb

Bakgrunden är det avslöjande som publicerades tidigare idag om att Sverige under 2018 och 2019 genomförde en omfattande påverkanskampanj.

Syftet var att dämpa de sanktioner som USA då riktade mot oligarken Oleg Deripaskas och hans aluminiumbolag – som bland annat har ett säte i Sundsvall där många jobb riskerade att påverkas.

Duckat kommentarer

Utrikesminister Ann Linde uppges att tillsammans med dåvarande närings- och innovationsminister Mikael Damberg, numera finansminister, ha skrivit ett brev till USA:s utrikesminister Mike Pompeo samt ha gjort resor till Washington för att påverka amerikanerna. 

Hittills har Linde hittills duckat uttalanden om avslöjandet och hänvisat till sin kollega: handelsminister Anna Hallberg.

“Uppmuntrat handel med Ryssland”

Men nu kommenterar Linde saken och menar att regeringen gjorde helt rätt. Synen på att handla med Ryssland var annorlunda då, jämfört med 2022 menar hon.

– Ända fram till i år har vi uppmuntrat handel med Ryssland. Sverige, liksom många andra europeiska länder, såg att de här sanktionerna mot oligarken fick oförutsedda ekonomiska konsekvenser för våra länder som man inte avsett. Självklart måste vi påtala det för de amerikanska myndigheterna, säger Ann Linde till SVT.

På EU:s sanktionslista

Oleg Deripaska är grundare av företaget Rusal, som i sin tur äger aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall.

Sedan tre dagar tillbaka har oligarken nu även hamnat på EU:s sanktionslista, rapporterar Sveriges Radio.

Förser Ryssland med vapen

Enligt EU-rådet äger oligarken bolag som förser den ryska militären med vapen och annan utrustning som diktaturen använder i sitt anfallskrig mot Ukraina.

Deripaska är sedan tidigare även anklagad för både utpressning och mutbrott och misstänks ha kopplingar till organiserad brottslighet.

Följer EU-sanktioner

Ann Linde är dock noga med att poängtera att man följer alla sanktionsbeslut som fattas inom EU, vilket i så fall skulle inkludera de som riktas mot just Oleg Deripaska.

Handelsminister Anna Hallberg har också betonat att affärer med Ryssland sågs väldigt annorlunda 2019 jämfört med efter invasionen av Ukraina.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen