JUST NU: Höjer tonläget mot Ryssland

2022 04 11

Det bekräftar utrikesminister Ann Linde (S) efter måndagens möte med medlemsländernas utrikesministrar.

– Vi har tagit ett steg när det gäller kol, men vi måste gå vidare också. Framförallt när det gäller olja, säger Ann Linde till SR Ekot.

Nytt tonläge

Regeringen har framfört att Sverige  är för sanktioner från EU som slår mot rysk export av kol, olja och gas.

Samtidigt har Sverige tidigare utryckt en förståelse för de länder som har ett stort beroende av rysk energi.

Men under dagens toppmöte i Luxemburg ska den svenska utrikesministern ändrat tonläge och istället krävt hårdare sanktioner, erfar SR.

Sjätte sanktionspaket dröjer

EU har precis beslutat om ett femte sanktionspaket mot Ryssland. Det innehöll ett köpstopp av rysk kol.

Unionen diskuterar just nu detaljerna i ett sjätte sanktionspaket, som EU snart väntas presentera. Paketet kan enligt flera medier innehålla sanktioner mot den ryska oljesektorn, som inbringar betydligt större inkomster än den ryska kolsektorn.

Enligt utrikesministrarna från Irland, Nederländerna och Litauen arbetar EU med ett oljeembargo mot Ryssland, erfar Reuters.

Flera länder är kritiska

Varje vecka betalar EU-länderna flera miljarder euro för import av rysk olja och gas. Pengar som kan användas av Ryssland för att finansiera kriget i Ukraina.

Trots detta faktum är flera EU-länder fortsatt kritiska till att strypa importen av olja och gas från Ryssland. Länder som Tyskland, Ungern och Österrike är oroade över att ett stopp skulle slå hårt mot deras ekonomier.

Sådana sanktioner kan således dröja. Det krävs ett enat EU för att stoppa importen.

Inget snabbt beslut

– Det kommer inte att vara ett snabbt beslut uppfattar jag det som. Men vi ligger på. Jag uppskattar också att det finns flera länder som ligger på eftersom detta är så viktigt, säger Ann Linde till SR.

Foto: President of Russia Office resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen