JUST NU: Försvarsmakten – ett angrepp kommer att mötas med kraft

2022 04 11

– Ett angrepp mot Sverige kommer att mötas med kraft. Det kommer stå angriparen mycket dyrt.

Det konstaterar Försvarsmakten i sin nya film ”Försvaret av Sverige – i dag och i morgon” som publicerades i dag.

Hotbilden mot Sverige

– Hotbilden mot Sverige har blivit mer komplex. En angripare har i dag möjlighet att genomföra en större mängd aktiviteter som syftar till att destabilisera vårt samhälle, men som ligger under gränsen för det traditionella väpnade angreppet, skriver Försvarsmakten.

I den nya kampanjfilmen redovisas det för hur Försvarsmakten ser på dagens och morgondagens utmaningar.

Inledningsvis berörs frågan: ”Är Sverige i fred i dag?

Är Sverige i fred

Formellt är Sverige i fred. Men i informationsmiljön är Sverige ständigt under angrepp, konstaterar Försvarsmakten.

Marcus Mohlin är Fil. Dr. i Krigsvetenskap och arbetar med långsiktig strategisk analys på Försvarsmakten. Han menar att frågan om fred är en definitionsfråga.

– Det pågår enormt mycket påverkanskampanjer och destabiliserande åtgärder så att hela fredsbegreppet blir svårt att ta till sig, säger han.

Hotbilden i dag

– Dagens hotbild skiljer sig från den traditionella hotbilden. Samhällen utsätts nästan dagligen för olika angrepp. Inte nödvändigtvis för väpnade angrepp, men för angrepp som påverkar samhället, säger Överstelöjtnant Annelie Olausson.

I en ny värld med nya spänningar och konflikter behöver Sverige en starkare militär, konstaterar Försvarsmakten.

Ny budget

Efter försvarsbeslutet 2020 har Försvarsmakten en utökad budget som innebär att de kan investera i nya ubåtar, stridsflygplan och teknisk avancerade system.

Det sistnämnda kan bli ytterst viktigt då framtidens krigsföring kommer att se annorlunda ut.

– Det vi ser i dag och det vi kommer att uppleva i framtiden är ett nytt sätt att föra krig. Ett krig som bedrivs precis under gränsen för vad vi normalt uppfattar som ett väpnat angrepp, säger Marcus Mohlin.

Han framhäver att det till stor del handlar och kommer att handla om attacker på Sveriges cybermiljö och it-infrastruktur, samt andra påverkansoperationer.

Det kräver en helt ny förberedelse.

Ett aktivt försvar

– I dag måste vi kunna förstå, förutse, avhålla och möta – samtidigt. Det här kallar vi för ett aktivt försvar, säger Annelie Olausson.

Enligt kommendörkapten Bengt Forssman är Sverige redo för att möta ett väpnat angrepp.

– Vi har det aktiva försvaret som bygger på att vi konstant har en lägesuppfattning. Vi analyserar vad som sker. Ytterst vill vi att det aktiva försvaret är krigsavhållande, säger han och tillägger:

– Om det inte lyckas vidtar vi beredskapsanpassningar och är redo att kunna agera om det behövs.

Så agerar fienden

I filmen framhäver Försvarsmakten att vid ett väpnat angrepp mot Sverige kommer motståndaren försöka slå ut Sveriges politiska och militära ledning. Fienden kommer även att försöka slå ut viktig infrastruktur – samt el- och vattenförsörjning.

Sverige är redo

– Om fienden försöker etablera sig på vårt territorium agerar vi omedelbart, säger Bengt Forssman.

Sverige är redo för att försvara sig mot ett väpnat angrepp.  

 – Vi kan försvara Sverige. Vi försvarar Sverige här och nu. Och vi kommer försvara Sverige i alla konfliktnivåer, konstaterar Försvarsmakten i filmen och tillägger:

– Ett angrepp på Sverige möts med kraft och det kommer att stå angriparen mycket dyrt.

Då når Sverige tvåprocentmålet

Samtidigt som den nya informationsfilm publicerades erfar Försvarsmakten att Sveriges försvar kan rustas upp till motsvarande två procent av BNP till år 2028.

Det bedömer Försvarsmakten i sitt förslag till regeringen. Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina finns det ett brett stöd i riksdagen för att Sverige försvarsbudget ska växa till två procent av BNP.

Se hela filmen här

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen