NATO: Magdalena Andersson gör en djup analys – men lär landa i ett ja

2022 04 10

Sveriges statsminister kommer sannolikt att svänga till ett ja i frågan om svenskt medlemskap i Nato.

ANALYS: Sverige har gjort sig känt som militärt alliansfritt och innehar världsrekord när det gäller att ha haft fred längst tid.

Sverige har inte varit inblandat i krig sedan den 14 augusti 1814 då fred slöts med Norge i Moss efter Karl XIII:s krig mot Kung Kristian Fredrik.

Sverige neutralt

Under såväl första världskriget som andra världskriget förblev Sverige neutralt – vilket emellanåt bibehölls med hjälp av eftergifter åt båda sidor.

Sverige har inte sällan kritiserats för sin neutralitet. Ett av de mer kända tillfällena på senare tid var när Storbritanniens premiärminister Margret Thatcher gästade intervjuprogram Dabrowski med Stina Dabrowski.

Thatcher på hugget

– Sverige var neutralt, sade Thatcher syrligt i intervjun.

Dabrowski ställde då en följdfråga till den karismatiska och viljestarka premiärministern.

– Vad tycker du om Sverige?

– Hade folk varit neutrala mot Hitler hade Hitler vunnit. Hade folk varit neutrala mot Stalin hade Stalin vunnit.

– Så du tycker att Sverige…börjar Dabrowski.

– Mer än så säger jag inte, klippte Thatcher av.

Gick med i EU 1995

Sverige förhöll sig neutralt under Kalla Kriget 1946 till 1990 men gled sedan över till den amerikanska och Västeuropeiska sidan och gick med i EU 1995 samt inledde ett allt närmare samarbete med Nato.

Emellertid har Sverige fortsatt att vara militärt alliansfritt.

Finska vinterkriget 1939

Den enda gången Sverige aktivt valde sida under den långa freds- och neutralitetsperioden var när Sovjetunionen anföll Finland vid finska vinterkriget 1939.

När Sverige beslutade sig för att sända vapen till Ukraina i mars 2022 så var det första gången sedan 1939 som Sverige sände vapen till ett land i krig.

Ryssland allt aggressivare

I och med att Sverige övat och samverkat allt närmare med Nato så har banden stärkts de senaste åren samtidigt som Rysslands diktator blivit allt mer aggressiv och gått till militärt anfall mot sina grannländer vid flera tillfällen.

Så tycker partierna

Frågan om att gå med i Nato har sedan Ukrainakriget blivit den hetaste frågan i svensk politik.

Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern säger ja till Natomedlemskap.

Sverigedemokraterna säger ja om Finland går med.

Socialdemokraterna säger nej men har öppnat för att tänka över frågan igen i och med den pågående analys om Sveriges säkerhetsläge som ska vara klar nu i vår.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej.

Finlands riksdag

En ny uppdatering i den ledande finska dagstidningen Helsingin Sanomat klargör att 98 av Finlands riksdagsledamöter säger ja till Natomedlemskap medan 14 säger nej. Resten har inte meddelat sin position. Det krävs 101 röster för att nå majoritet i Finlands 200 platser stora riksdag.

Jasidan kan väntas nå 101 röster inom bara någon dag.

Inom kort

Finlands statsledning har signalerat att Finland väntas fatta beslut inom kort och mycket talar för att Finland kommer att säga ja till att ansöka om Natomedlemskap.

Allt detta är sådant som statsminister Magdalena Andersson (S) har att tänka igenom när hon nu analyserar Sveriges relation till EU.

Magdalena Andersson (S)

Flera saker talar för att statsministerns vånda och djupa funderingar kring svenskt Natomedlemskap kommer att landa i ett ja om Finland säger ja.

◾Svenska väljarkåren säger kraftig ja till Nato om Finland går med. I det läget vill 59 procent av svenska folket att Sverige går med i Nato mot bara 17 procent som säger nej enligt en Sifomätning utför i mars i år.

◾Socialdemokraterna har om och om igen betonat vikten av att Sverige och Finland går hand i hand i Natofrågan.

◾Det är vanskligt av Socialdemokraterna att gå in en valkampanj där Finland ska med i Nato och en rad svenska partier vill samma sak samtidigt som Socialdemokraterna säger nej.

Redan i år

Min prognos är därför sammantaget att Sveriges S-regering med stöd av M, C, L, KD och sannolikt även SD kommer att ansöka om svenskt medlemskap i Nato tillsammans med Finland redan i år.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


08 april 26

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Skatteverket går ut med en varning till svenskarna.

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto:

Text: Redaktionen


08 april 26

UPPGIFTER: Trump kommer att ställas inför riksrätt

2026 04 08

USA:s president Donald Trump kommer sannolikt att ställas inför riksrätt.

Det visar de senaste oddsen från spelbolaget Polymarket.

Enligt oddsen är det 66 procents sannolikhet att presidenten ställs inför riksrätt innan hans mandatperiod löper ut, rapporterar Newsweek.

Efter hotfulla uttalandet

Oddsen har sjunkit efter att Trump under tisdagskvällen hotat att förinta den iranska civilisationen om landet inte öppnar Hormuzsundet igen.

– En hel civilisation kommer att dö i natt, skrev presidenten på Truth Social.

Utspelet fick demokraten och ledamoten av USA:s representanthus, John B. Larsson, att lämna in en ansökan om riksrätt mot Trump.

Svaret: ”Patetiskt”

Vita huset reagerar kraftfullt på riksrättsansökan.

– Det är patetiskt. Demokraterna har talat om att ställa president Trump inför riksrätt redan innan han svors in i ämbetet. Demokraterna i kongressen är galna, svaga och ineffektiva, vilket är anledningen till att deras väljarsiffror är historiskt låga, säger Vita husets talesperson David Ingle till Newsweek.

Förutspår riksrätt efter mellanårsvalet

Topprepublikanen Ted Cruz bedömer att Trump kommer att ställas inför riksrätt efter  mellanårsvalet i november.

– Du kommer att förlora representanthuset, du kommer att förlora senaten och du kommer att tillbringa de kommande två åren med att bli ställd inför riksrätt varje dag, ska senatorn ha sagt till president Trump, enligt ljudinspelningar som Axios har tagit del av. 

LÄS MER: JD Vance rasar mot Zelenskyj – “skandalöst“

Det här gäller

För att en president ska ställa inför riksrätt krävs det att en ansökan godkänns med en enkel majoritet i kammaren.

Under processen utreder representanthuset om presidenten har begått allvarliga brott som kan motivera åtal. För att fälla presidenten behöver två tredjedelar av kammaren rösta för åtal.  

Om presidenten fälls kan senaten avsätta honom från ämbetet.

Under sin första mandatperiod ställdes Trump inför riksrätt två gånger.

– Den har rättegångsliknande former men är ingen rättegång i den mening som vi är vana vid. Det görs inte en juridisk bedömning där lagboken i första hand är underlag, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till SVT.

– I stället blir det mer en bedömning om anklagelserna är ett brott mot konstitutionen.

LÄS OCKSÅ: Ukrainsk fullträff – krossar Putins ”sista färja”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen