JUST NU: Obehagliga ryska meddelandet på missilbomben

2022 04 08

Ett hårresande skriftligt budskap har upptäckts på en av missilerna från attacken mot järnvägsstationen i Kramatorsk, östra Ukraina.

“För barnen”.

Så lyder en rysk text som har hittats på resterna till en av de missiler som släpptes i anslutning till den järnvägsstation som attackerades i Kramatorsk tidigare idag, uppger BBC.

Kan ha varit hämnd

Det skrämmande budskapet uppges dock ha en annan innebörd än att bomben uppsåtligen skulle ha varit riktad just mot oskyldiga barn.

“Za detei”, som frasen uttrycks på ryska, antyder enligt BBC att avfyrningen istället ska ha skett till stöd för barn, alternativt som hämnd på en eventuell attack mot barn.

Fyra barn dog

Attacken mot järnvägsstationen i Kramatorsk innebär dock ytterligare en eskalering i attackerna mot civila människor i Ukraina. Stationen användes för att evakuera oskyldiga som försökte fly från Donbasregionen, ett av de oroligaste områdena just nu.

Minst 39 människor dog i attacken, enligt ukrainska tjänstemän. Fyra av dem var barn. För två dagar sedan rapporterade Ukrainas militär att totalt 167 barn mist livet under kriget.

Ryssland: “Provokation”

Samtidigt kommer makabra påståenden från den ryska sidan, som nu uttalar sig om attacken. Företrädare för Putinregimen kallar angreppet för en “provokation” och förnekar all form av inblandning. Precis som med massakern i Butja menar man att även dagens attack är iscensatt.

Förnekar verkligheten

– Alla uttalanden från företrädare för den nationalistiska regimen i Kiev om den påstådda “missilattacken” från Ryssland den 8 april vid järnvägsstationen i Kramatorsk är en provokation och överensstämmer absolut inte med verkligheten, säger det ryska försvarsministeriet i ett uttalande enligt CNN.

Anklagar Ukraina

I samma uttalande anklagar man istället Ukraina för att själva ligga bakom attacken.

– Vi betonar att Tochka-U-taktiska missiler, vars vrak hittades nära Kramatorsk järnvägsstation och publicerades av ögonvittnen, endast används av de ukrainska väpnade styrkorna.

Noll bevisning

Likt Rysslands uttalande om massgravarna i Butja saknar även dagens anklagelser all form av bevisning. 

Den sovjetkonstruerade Tochka-missilen finns visserligen i Ukrainas militära lager, men den har dokumenterad användning av ryska och separatistiska styrkor sedan tidigare, uppger CNN.

Kraftig censur

I Ryssland förekommer kraftig censur av de hemskheter som pågår i krigets Ukraina. 

Oberoende medier har behövt stänga ned efter skarpa varningar från den inhemska regimen, och det har sedan invasionens startdag varit förbjudet att prata om kriget som just ett krig.

Foto: President of Russia resp Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Populär svensk aktie rusar – når rekordnivåer

2025 06 19

Saab går starkt och under torsdagsmorgonens inledande handel nådde aktien nya rekordnivåer.

I början av förra veckan sjönk aktievärdet på Saab, då både SEB och Bank of America sänkte sina rekommendationer för aktien.

Nu har vinden vänt och under morgonens handel lyfte aktien över 4 procent, rapporterar Di.

Stor affärsöverenskommelse

Den stora rusningen kom efter att Saab under onsdagskvällen offentliggjorde Frankrikes avsikt att köpa två radarspaningsplan av modellen GlobalEye.

– Avsiktsförklaringen, som undertecknades idag på Paris Air Show, inkluderar DGA:s (red anm: den franska regeringens försvarsupphandlings- och teknikmyndighet) avsikt att köpa två GlobalEye-plan av Saab, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Försvarsministern positiv

Den svenske försvarsministern Pål Jonsson, som själv varit på plats under Paris Air Show, understryker betydelsen av affärsuppgörelsen.

– Det här är ett genombrott för det fransk-svenska samarbetet, säger han till Di.

Utökad försvarsbudget

Ytterligare en av torsdagsmorgonens nyheter kan ha spelat in på Saabs starka start under aktiemarknadens inledande timmar.

Samtliga svenska riksdagspartier är nu överens om att landets samlade försvarsutgifter ska upp till 5 procent av BNP.

– Idag presenterar regeringen, tillsammans med Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, en överenskommelse om att göra en historisk utbyggnad av det svenska försvaret för att nå Natos nya mål för försvarsutgifter, som bedöms bli 3,5 procent av BNP, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

– Om Nato skulle enas om ett ytterligare mål om 1,5 procent av BNP för bredare försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar är partierna överens om att Sverige också bör uppnå detta.

LÄS MER: Kalldusch för Skatteverket

Saabs nya rekordnivå

Sedan årsskiftet har Saab gått starkt och aktien har stigit med omkring 120 procent.

Under torsdagsmorgonen nådde aktien den nya rekordnoteringen 519 kronor, men har efter det fallit tillbaka något.

Vid årsskiftet hade Saab knappt 189 000 aktieägare och toppade då listan över flest antal nya enskild ägare, enligt Privata Affärer.

LÄS MER: Klassisk butik i konkurs efter mer än 30 år

Text: Redaktionen

Jättehot från Iran – flaggar för värsta scenario

2025 06 19

Iran har tidigare hotat att stänga Hormuzsundet som att gensvar på Israels attacker och omvärldens påtryckningar.

Nu uppger den iranska regimen att man närmar sig ett beslut. 

Behnam Saeedi, en medlem av det iranska parlamentets nationella säkerhetskommitté, framför hotet i en kommentar till nyhetsbyrån Mehr.

– Vi överväger många åtgärder som svar på agressionen, inklusive att stänga Hormuzsundet, säger Saeedi. 

Risk för oljeprischock

Hela 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet.

Om Iran gör verklighet av hotet skulle det kunna leda till den ”största oljechocken i historien”.

Det hävdade Mellanösternexperten Alexander Atarodi i en intervju med Expressen tidigare i veckan.

– Då pratar vi om en dimension som vi inte tidigare har upplevt, sa han då till tidningen.

Påverkar Sverige

En iransk nedstängning av Hormuzsundet  skulle driva upp oljepriset.

Något som brukar få direkt påverkan på drivmedelspriserna, också i Sverige.

Det har bland annat Swedbanks råvaruanalytiker Jörgen Kennemar varnat för.

– Det är en följd av den ökade geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern. Man är naturligtvis orolig för att det här i längden kan leda till svårigheter med tillgång på olja på den globala oljemarknaden, har Kennemar framhållit i en intervju med Sveriges Radio.

– Vi vet att Opec-länderna står för en stor del av oljeproduktionen, tillade Kennemar.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart.

En iransk blockad skulle sannolikt leda till ett militärt svar från USA och risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Andra stater skulle sannolikt också känna sig tvingade att agera.

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Vidare framhåller TWZ att en stängning av Hormuzsundet också riskerar att provocera Irans utländska partners, exempelvis Kina som importerar stora mängder olja från Mellanöstern.

– Kina vill inte att oljeflödet genom Persiska ska störas på något sätt. De kommer använda hela sin ekonomiska makt mot Iran, säger Ellen Wald, ordförande för säkerhetsbolaget Transversal Consulting, till CNBC News.

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: S. Drakhshani

Text: Redaktionen