PRESIDENTEN: En gränslös ondska

2022 04 08

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har kommenterat den ryska raketattacken mot en järnvägsstation i Kramatorsk i östra Ukraina.

– Inkräktarna attackerade en järnvägsstation i Kramatorsk där tusentals civila väntade på att få evakueras. Ett 30-tal har dödats och hundratals har skadats. Polis och räddningstjänst är på plats, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelensky på Facebook och tillägger:

– Ryssland utelämnar inte sina metoder. De har inte styrkan och modet at konfrontera oss på slagfältet, de attackerar cyniskt civilbefolkningen. Det här är en gränslös ondska. Och om de inte straffas kommer de aldrig att sluta.

Personer ligger på marken

Presidenten delar tre filmklipp och tre bilder på sina sociala medier från förödelsen. Första bilden föreställer flera stolar vid järnvägsstationen, där människor kan sitta och vänta på tåget.

Men ingen väntar. Stolarna är tomma. Istället ligger tre döda kroppar på marken. Bredvid dem är deras väskor som är fullpackade med saker som de skulle ta med sig från hemmen i östra Ukraina.

Hem som de tvingades att lämna på grund av Putins anfallskrig.

En gränslös ondska.

Snabbt på plats

Ett av filmklippen visar hur flera personer från räddningstjänsten arbetar intensivt med att bekämpa eldsvådan som uppstått efter attacken. En klipp som har blivit en vardag i dagens Ukraina.

Det har hänt

Två ryska raketer har träffat stationen i Kramatorsk där tusentals civila befann sig, uppger Ukrainas statliga järnvägsbolag till BBC.

Minst 30 människor har dödats och 100 personer har skadats, rapporterar Reuters.

Tågstationen användes för att evakuera civila. Tusentals människor befann sig på stationen när attacken inträffade, rapporterar BBC med hänvisning till Ukrainas statliga järnvägsbolag.

Foto: Volodymyr Zelensky FB

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen