JUST NU: Kastas ut ur människorättsrådet – så svarade Ryssland

2022 04 07

Ryssland har uteslutits från FN:s råd för mänskliga rättigheter.

En majoritet var överens om beslutet. 93 länder röstade för, 24 emot och 58 lade ner sin röst.

Folkmord och krigsbrott

Beskedet kommer kort efter att brutala bilder från städer i Ukraina har visat förödelsen som den ryska armén har orsakat. Ryssland anklagas för grova brott mot civilbefolkningen. Ukrainas president Volodymyr Zelensky har kallat handlingarna i staden Butja för ett folkmord.

Ingen plats för krigsförbrytare

Ukraina utryckte en tacksamhet efter beslutet.

– Krigsförbrytare har ingen plats i detta råd som syftar till att skydda mänskliga rättigheter. Jag vill tacka alla medlemsländer som stödde den relevanta resolutionen från FN:s generalförsamling och som står på rätt sida av historien, skriver landets utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter.

Ryssland å sin sida skyllde i vanlig ordning på Väst och USA.

Skådespel

Landets ständige representant i rådet, Vitalij Tjurkin, framställde omröstningen som ett försök av USA att befästa sin maktposition i världen. Han kallade det för ett ”skådespel” och hävdade att bilder och vittnesmål från Ukraina är fejkade och falska.

–  Ryssland har alltid haft som prioritet att föra en konstruktiv dialog när det gäller att skydda mänskliga rättigheter, sa Tjurkin i sitt inledningstal som hjälpte föga.

De röstade emot förslaget

24 länder röstade emot förslaget. Bland dessa länder finns bland annat Syrien, Kina och Belarus, erfar BBC.

Indien, Egypten och Sydafrika fanns bland länderna som lade ner sina röster.

Samtliga länder som röstade nej til förslaget 

  1. Algeriet 
  2. Belarus
  3. Bolivia 
  4. Burundi 
  5. Centralafrikanska republiken 
  6. Kina 
  7. Kongo 
  8. Kuba
  9. Nordkorea
  10. Eritrea 
  11. Etiopien
  12. Gabon 
  13. Iran 
  14. Kazakstan 
  15. Kirgizistan 
  16. Laos 
  17. Mali 
  18. Nicaragua
  19. Ryssland 
  20. Syrien 
  21. Tajikistan 
  22. Uzbekistan 
  23. Vietnam 
  24. Zimbabwe

Ovanligt

Det är väldigt ovanligt att ett land får lämna FN:s råd för mänskliga rättigheter. Senast det hände var 2011, då Libyen röstades bort från rådet.

Foto: United Nation Photos

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

En särskild uppmaning gäller i trafiken från och med 1 maj.

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen