JUST NU: Finland förbereder Natoansökan

2022 04 08

Finland förbereder sig för att ansöka om ett Natomedlemskap.

Sveriges grannland kommer att fatta ett beslut om ett medlemskap inom de närmsta veckorna, rapporterar finska tidningen Iltalehti. Och det mesta tyder på ett rungande ja.

Då tas beslutet

Enligt tidningens källor kommer presidenten Sauli Niinistö och det utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet (TP-Utva) att fatta beslut om att ansöka om Natomedlemskap under de två första veckorna i maj - eventuellt redan tidigare.

Processen

Den finska utrikesministern Pekka Haavisto konstaterar att Nato kommer behöva mellan fyra månader och ett år för att behandla en finsk ansökan, erfar Svenska Yle.

Haavisto garanterar samtidigt att han fått besked om säkerhetsgarantier från Nato under ansökningsprocessen.

Inleds med statsministern

Den finska Natoansökan kommer att inledas med att statsminister Sanna Marin och hennes regering publicerar ett förslag till komplettering av den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen den 14 april, erfar Iltalehti.

Tillägget förväntas bli kort och utifrån texten framgår det att statsledningen har fattat ett beslut om en Natoansökan, skriver tidningen.

Efter påsk

Riksdagsutskottet kommer att börja behandla tillägget efter påsk. En arbetsgrupp bestående av partiledarna och riksdagsgruppernas ordförande kommer sedan att ta sig an Natofrågan innan presidenten och det utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet (TP-Utva) tar över.

Presidenten förväntas sedan, tillsammans med statsministern, att föreslå att Finland ansöker om ett medlemskap i Nato, rapporterar Iltalehti.

Text: Redaktionen


JUST NU: USA sätter press på europeiska länder – om Ukraina

2025 06 20

Källor uppger att USA pressar europeiska allierade.

Det finns alltjämt en stor klyfta mellan USA och de europeiska allierade länderna när det kommer till Ukraina.

Länder som Storbritannien, Tyskland och Frankrike fortsätter att stötta det krigshärjade landet – samtidigt som Trump-administrationen vill få ett slut på kriget genom diplomati.

Nu kommer uppgifter om att USA pressar europeiska allierade gällande Ukraina.

Det rapporterar Newsweek.

Pressar allierade

Trump-tjänstemän pressar Nato-allierade att gå med på att begränsa omnämnanden av Ukraina i en officiell Nato-kommuniké. 

Det handlar då om det dokument som utfärdas vid avslutningen av den årliga konferensen som fastställer säkerhetsalliansens prioriteringar.

Det uppger flera källor i Washington och Europa som är bekanta med förhandlingarna.

Tjänsteman avslöjar

Det nuvarande utkastet till kommuniké från toppmötet innehåller endast ett flyktigt omnämnande av Ukrainas försvarsförmåga och innehåller inte något brett uttalande om stöd för Kyiv.

Det uppger en europeisk tjänsteman som tittat på utkastet.

Om USA och övriga Nato-medlemmar godkänner kommunikén skulle det innebära en avvikelse från de starka uttalanden om stöd för Ukraina som gjordes i slutet av de Nato-toppmöten som hölls under den tidigare presidenten Joe Bidens ledning efter att Ryssland invaderat Ukraina 2022.

“Putin uppskattar”

Trump-administrationen fortsätter alltjämt att försöka få till stånd ett fredsavtal – än så länge utan några större framgångar.

Vladimir Putin värdesätter USA:s ledare Donald Trumps vilja att hjälpa till att lösa konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Det säger talesperson Dmitrij Peskov enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

“Viktigt”

Så här säger Peskov om ansträngningarna:

– President Putin uppskattar uppriktigt Trumps beredskap att hjälpa till att hitta en lösning på denna pågående kris, liksom de ansträngningar som han och hans team gör, menar han.

– Ett sådant stöd är mycket betydelsefullt.

Läs mer: Ryssland erkänner – stor kris nära

Foto: The White House

Text: Redaktionen


Ryssland på väg mot ny konflikt – soldater på plats i flera länder

2025 06 20

Ryssland utökar sin militära närvaro utanför landets gränser.

För två år sedan dog Jevgenij Prigozhin, grundare av den ökända Wagnergruppen, i en flygkrasch. 

Dess legosoldater härjade på slagfältet i Ukraina, men har också varit närvarande i bland annat Mali.

Efter att Prigozhin försvann uppstod ett tomrum.

Det har nu Ryssland börjat fylla genom att beväpna soldater i ersättargruppen Africa Corps, rapporterar AFP.

Men skillnaden är stor.

Tidigare har Kreml distanserat sig från legosoldaterna. Den här gången stöttas soldaterna helt öppet av Ryssland, menar analytikerna.

På plats i minst sex länder

Africa Corps bedöms drivas av det ryska försvarsministeriet.

Nu utökar gruppen sin närvaro samtidigt som Mali, Burkina Faso och Niger, som leds av juntor som tagit över makten i olika kupper de senaste åren, börjat närma sig Ryssland.

Utöver de tre länderna finns det även ryska legosoldater på plats i Libyen, Sudan och Centralafrikanska republiken, enligt forskningsorganisationen RAND Corporation.

Al-Qaida kan slå tillbaka

Syftet är att stärka Rysslands inflytande på kontinenten och motverka västvärldens.

– Kreml kommer att fortsätta att ge direkt stöd till Africa Corps, de kommer att fortsätta skicka in leveranser med utrustning och vapen, säger Beverly Ochieng, Afrikaanalytiker vid Center for Strategic and International Studies, till AFP.

Hon varnar samtidigt för motreaktioner.

– Vi kommer att se en stadig takt i våldet från al-Qaida-gruppen i motstånd mot Rysslands inblandning.

På väg in i "evigt krig"

Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, har också noterat legosoldaternas upptrappning i Afrika.

Institutet flaggar dock för att övergången till en mer öppen rysk statlig närvaro i Afrika kan leda till stora geopolitiska risker för Kreml.

Risken för rysk prestige kan leda till att Ryssland blir djupare involverat i långvariga konflikter för att "rädda ansiktet", vilket skulle snärja Kreml i sin egen serie av “eviga krig”, framhåller ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen