JUST NU: Kolossal ökning – här är väljarnas viktigaste fråga

2022 04 05

Försvarsfrågan och säkerhetspolitiken ökar markant när väljarna får bestämma vad politikerna bör prioritera i Sverige.

Det visar en purfärsk mätning som DN och Ipsos har gjort.

Förändrad opinion

På många sätt har svensk opinion förändrats sedan kriget bröt ut i Ukraina. 

Det märks i mätningarna, som nu visar att försvaret och säkerhetspolitiken blivit än viktigare frågor för allmänheten och väljarna.

Omfattande ökning

15 procent av väljarna har enligt mätningen nämnt att försvar, säkerhet och Nato är de viktigaste frågorna på agendan. Det motsvarar en ökning med 12 procentenheter sedan februari och placerar frågan på plats sex bland alla alternativ.

– Det är ovanligt stora förändringar, säger Nicklas Källebring på Ipsos enligt DN.

Förändrat säkerhetsläge

Ökningen är anmärkningsvärd då säkerhetspolitik länge varit ett iskallt ämne för väljarna. Anledningen till förändringen förklaras med Putins brutala anfallskrig mot grannlandet Ukraina och att ett krig mellan två stater för första gången utspelar sig i Europa sedan andra världskriget.

“Dagsordningseffekt”

– Vi ser en dagsordningseffekt. Det som medierna rapporterar om påverkar vad som uppfattas som viktigt och nu dominerar kriget i Ukraina, säger Nicklas Källebring.

Högst i EU

Samtidigt som försvarsfrågorna seglar upp på agendan visade en mätning från Novus häromdagen att 78 procent av svenskarna anser att försvaret bör få mer pengar i budgeten, rapporterar Sveriges Radio. Det är högst i hela EU – där snittet ligger på 52 procent.

Nyligen meddelade också statsminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna att försvarsanslagen ska öka upp till två procent av Sveriges BNP. Samma nivå som kraven på Natomedlemskap.

Ras för brottsligheten

Mätningen visar också att en fråga som de senaste åren varit brännande het för väljarna faller, nämligen brottsligheten. Angelägenheten faller med tio procentenheter i väljarnas ögon och ligger nu strax över frågan om försvar och säkerhet.

Däremot är sjukvården fortfarande i topp.

Hela mätningen

Nedan framgår hela mätningen i procent. I parentes framgår hur siffran såg ut när förra mätningen gjordes i februari.

  1. Sjukvården 25 % (26)
  2. Skola och utbildning 21 % (25)
  3. Miljö/klimat, energi och kärnkraft 21 % (22)
  4. Integration och invandring 19 % (23)
  5. Brottslighet samt lag och ordning 18 % (28)
  6. Försvar och säkerhet, utrikesfrågor, Nato 15 % (3)
  7. Äldreomsorgen 6 % (6)
  8. Skatter 6 % (+2)
  9. Villkor för äldre och pensioner 5 % (6)
  10. Arbetslöshet, sysselsättning och arbetsmarknad 5 % (4)

Foto: Riksarkivet

Text: Redaktionen

Få alla pengar tillbaka – nya villkor för folk som åker på semester

2025 11 04

En ny dom i EU-domstolen kan bli vägledande även för svenska turister.

Allt började med två polska semesterfirare som bokat ett femstjärnigt all inclusive-hotell i Albanien.

Resan blev dock en stor besvikelse.

Renoveringsarbeten på hotellet pågick hela dagarna och förde ett förskräckligt oväsen, det var långa köer till restaurangen och ibland tog maten slut.

Det blev för mycket för de två polska gästerna.

Turisterna vidtog rättsliga åtgärder för att få tillbaka sina pengar efter att de ansåg att hela semestern blivit förstörd.

Nu har frågan varit ända uppe i EU-domstolen.

Och där slås det fast att resenärerna kan ha rätt till full återbetalning, rapporterar norska Flysmart24 och Din Side.

Kommer inte undan

Om bristerna är så pass allvarliga att resan inte längre tjänar sitt syfte – eller rent objektivt inte längre är intressant för resenären – bör hela paketresan bedömas som felaktig, enligt domstolen.

Det innebär att arrangören inte kan komma undan med att enbart återbetala en del av priset.

– Om det huvudsakliga syftet med en tjänst går förlorat till följd av brister i tjänsten, bör köparen få full återbetalning, säger Thomas Iversen, chef för konsumenträttigheter på norska Konsumentrådet, till DinSide. 

En återbetalning ska enligt det här resonemanget då gälla även om delar av erbjudandet levererades enligt plan.

LÄS OCKSÅ: Glädjebeskedet: “55 000 kronor billigare för husägare”

Uppmaningen: kräv full återbetalning

Anledningarna till en förstörd semester kan vara flera. Ett byggarbete, som i fallet med de polska turisterna, kan vara ett skäl. Att boendet inte matchar annonsen kan vara ett annat.

– Människor som upplever att deras semester blir förstörd bör försöka kräva full återbetalning, konstaterar Thomas Iversen efter EU-beskedet.

Enligt Europadomstolen ska researrangören inte kunna undgå ansvar såvida inte orsakerna till problemen beror på tredje part.

Felen måste också bedömas vara oförutsedda och oundvikliga för att ansvar inte ska kunna utkrävas.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto G. Tischler

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

USA uppges ha riktat personliga hot mot europeiska förhandlare.

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen