Häpnadsväckande siffror: 99 procent andas förorenad luft

2022 04 04

Nästan hela världen andas dålig luft.

Det bekräftar Världsorganisationen WHO:s senaste uppdatering över luftkvalitén i världen. Enligt WHO:s databas andas 99 procent av världens befolkning luft som innehåller farliga partiklar.

Miljontals dödsfall

Den förorenade luften orsakar miljontals dödsfall varje år, uppger Världshälsoorganisationen.

Värst är situationen i fattiga länder, även om problemet finns i alla världens hörn. Länder runt östra Medelhavet, sydöstra Asien och Afrika är särskilt utsatta.

En stor hälsofråga

– Nästan 100 procent av världens befolkning andas fortfarande luft som överstiger de standarder som rekommenderas av Världshälsoorganisationen, säger Maria Neira, byråns miljö-, klimat- och hälsodirektör, enligt AFP.

Hon konstaterar att ”det är en stor hälsofråga” för världen.

Har ändrat riktlinjer

I en tidigare rapport konstaterade WHO att 90 procent av världens länder var drabbade av förorenad luft, men organisationen har sedan dess ändrat riktlinjer.

Förutom partiklarna PM2.5 och PM10 mäter organisationen nu även kvävedioxid. Det är ett ämne som orsakar luftföroreningar och har negativa hälsoeffekter. Utsläppen kommer huvudsakligen från vägtrafik och förbränning.

– Bevisbasen för skador orsakade av luftföroreningar har vuxit snabbt och pekar på betydande skador som till och med har orsakats av låga nivåer av luftföroreningar, säger WHO i ett uttalande, enligt AFP. 

Kortlivade förbättringar

Nedstängda samhällen och minskade flygresor till följd av den dåvarande covid-pandemin indikerade långsamma förbättringar i  världens luftkvalité. Men den positiva trenden var kortlivad.

– Efter att ha överlevt en pandemi är det oacceptabelt att fortfarande ha sju miljoner dödsfall och otaliga förlorade år av god hälsa som skulle kunna förebyggas, säger Maria Neira, enligt AFP.

Foto: P. Hendry

Text: Redaktionen

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen