UPPGIFTER: Danmarks spionskandal växer – största sedan andra världskriget

2022 04 04

Nya uppgifter har under måndagen tillkommit i utredningen av den före detta chefen för danska försvarets underrättelsetjänst (FE), Lars Findsen.

Lars Findsen, som tog över som chef på FE 2015, misstänks för ett nytt allvarligt brott mot rikets säkerhet, enligt nya uppgifter.

I december förra året blev han anhållen. Två månader senare släpptes han på fri fot, men misstankarna mot spionchefen kvarstår.

Nya uppgifter

Utredningen är hemlighetsstämplad, men enligt danska DR anhölls Findsen misstänkt för att ha läckt sekrettesbelagda uppgifter till medier. Ett av de allvarligaste brotten enligt dansk lag – ”röjande av statliga uppgifter”.

Nu kommer nya dramatiska uppgifter fram i utredningen, som beskrivs som Danmarks största underrättelseskandal sedan andra världskriget.

Blev avlyssnad i hemmet

Månader före gripandet av Lars Findsen blev spionchefen avlyssnad i sitt eget hem av flera dolda mikrofoner, rapporterar DR.

Insatsen, som danska polisens underrättelsetjänst (PET) genomförde, har frambringat nya anklagelser. Polisen utreder nu huruvida Lars Findsen har avslöjat statshemligheter i samtal med sina närstående, erfar DR från flera källor.

Ytterst allvarligt

Om misstankarna är skäliga är det mycket allvarligt, konstaterar juridikprofessor Jørn Vestergaard från Köpenhamns universitet.

– Att få en avlyssning av utrymmen godkänd av en domare i domstolen förutsätter att betydande samhällsvärden står på spel, säger Jørn Vestergaard till DR.

Kraftfullt verktyg

Vidare konstaterar Vestergaard att metoden är ett betydande kraftfullare och allvarligare ingrepp än telefonavlyssning och det förutsätter som sagt att viktiga samhällsvärden står på spel.

– Det är straffbart att vidarebefordra högt sekretessbelagda uppgifter till någon obehörig. Även om det har skett i förtroende för familjemedlemmar, vänner och bekanta, säger juridikprofessorn, och konstaterar att om de nya uppgifterna stämmer är de lika allvarliga som de anklagelser som Findsen redan utreds för.

Kan sprida informationen vidare

Det största problemet med läckta uppgifter till närstående är enligt Veestergaard att familjemedlemmar inte har tystnadsplikt, eller samma lojalitet till den sekretessbelagda informationen, som de som har tillgång till informationen har.

Fakta Lars Findsen

Lars Findsen har varit chef för FE sedan 2015.
Den 8 december 2021 greps han, tillsammans med tre andra anställda eller före detta medarbetare i FE.
Han anklagades för att ha läckt mycket sekretessbelagd information.
Lars Findsen hade vid gripandet skickats hem från tjänst eftersom en oberoende inspektion riktat allvarlig kritik mot FE.
Lars Findsen släpptes den 17 februari 2022, men är fortfarande åtalad och är avstängd från sitt jobb.
Straffet för brott mot 109 § brottsbalken är upp till 12 års fängelse.
Källa: DR

Foto: P. Coffman

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning.

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen