NY MÄTNING: Putins stöd skjuter i höjden – starkare än på flera år

2022 03 31

Den ryska ledaren stiger i popularitet och stöttas av mer än 80 procent enligt en oberoende undersökning. Samtidigt förnekas ryska befolkningen verkligheten i medier.

Externt har merparten av världens länder tagit kraftigt avstånd från Vladimir Putin. Ryssland har isolerats med hjälp av sanktioner sedan diktatorn anföll grannlandet Ukraina. I helgen uttalade sig USA:s president Joe Biden om att Putin “för guds skull inte kan sitta kvar vid makten”.

Större än på flera år

Det har inte hindrat diktatorn för att stiga i popularitet på hemmaplan. Faktum är att stödet från den ryska befolkningen är starkare än på flera år, rapporterar The New York Times.

Tidningen hänvisar till en undersökning som utförts av den ryska, men oberoende och icke-statliga, forskningsorganisationen Levada Center.

Ökning med 14 procentenheter

Enligt undersökningen stöttar 83 procent av ryssarna Putins politik. Det är en ökning med 14 procentenheter jämfört med undersökningar som gjordes i januari, före invasionen av Ukraina. 15 procent hävdade att de inte stödjer Putin och två procent hade ingen åsikt i frågan.

Siffrorna ligger nära de opinionsundersökningar som Kreml själva visat upp, där Putins stöd också legat på över 80 procent, rapporterar VG.

Folket enas

Denis Volkov är direktör för Levada och menar att de chockartade och förvirrade känslor som flera ryssar upplevde vid krigets inledning nu håller på att förändras. Snarare håller nu ryska folket på att enas kring sin ledare.

“Alla är emot oss”

– Konfrontationen med väst har sammanfört människor, säger Denis Volkov enligt The New York Times. 

Han tillägger att det har skapats en tankegång där “alla är emot oss” och att Putin framställs som en försvarare av ryska folket.

Påstådda förföljelser

I Ryssland har invasionen av Ukraina motiverats som en framtvingad följd på grund av påstådda ukrainska förföljelser och folkmord på rysktalande människor i landet. Det har blivit förbjudet att använda ordet “krig” om den militära konflikten och att publicera någonting som anses “falskt” kan leda till flera år i fängelse.

Facebook, Instagram och Twitter har stängts ned i Ryssland. Även den oberoende tidningen Novaja Gazeta har slutat rapportera i landet efter att varnats av ryska myndigheter.

Lögner från statlig media

Den stora delen av ryska befolkningen konsumerar enbart rysk statlig television för sina nyheter. Man matas dagligen med falska budskap och berättelser om att det inte finns något krig eller att man genomför en "specialoperation" för att försvara sig mot en påstådd extremhöger i Ukraina.

Samtidigt har inte Putinregimens narrativ köpts av alla. Omfattande protester har pågått i Ryssland sedan kriget bröt ut, men har alltjämt slagits ned av den brutala diktatorns ordningsmakt. I början av månaden hade nästan 13 000 demonstranter gripits över hela landet, enligt människorättsgruppen OVD-Info.

“Utländsk agent”

Generellt kan ryska undersökningar vara opålitliga eftersom människor inte tros våga vädra sina riktiga åsikter, men Levada Center anses av ryska regimen som en “utländsk agent” och kan ses som en adekvat spegling av den ryska befolkningens humör, erfar The New York Times.

1 600 personer från hela Ryssland deltog i undersökningen och felmarginalen beräknas vara så låg som 3,4 procentenheter enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen