Det rör sig mellan början av januari och slutet av september om en ökning från 861 till 1 048 anmälningar jämfört med samma period förra året.

De senaste siffrorna – som har publicerats av Larmtjänst – visar att Volvo är det bilmärke som tjuvarna tycks vara mest intresserade av.

Antalet stölder av katalysatorer har samtidigt ökat med 298 procent.

Nya siffror

Under första kvartalet anmäldes 579 stölder, följt av 254 under andra kvartalet och 215 under tredje kvartalet. 

– Statistiken omfattar stölder av strålkastare, navigationsenheter, airbags och katalysatorer, meddelar Larmtjänst.

– Årets ökning syns framför allt för katalysatorer och strålkastare, medan stölderna av navigationsenheter och airbags har minskat 

298-procentig ökning

Vid ett och samma stöldtillfälle kan flera komponenter stjälas. Det innebär att antalet stulna komponenter är högre än antalet anmälda stölder. 

Så här ser fördelningen av de stulna komponenterna ut:

- 418 strålkastare, en ökning med 35 procent jämfört med 2025.

- 11 navigationsenheter, en minskning med 59 procent.

- 96 airbags, en minskning med 70 procent.

- 477 katalysatorer, en ökning med 298 procent.

Läs mer: Högst 15 liter i tanken på bilar – nytt förslag på bordet

Volvo mest intressant

Volvo är det bilmärke som utsätts för flest stölder. Tjuvarna är främst intresserade av huvudstrålkastare när det kommer till Volvos bilar.

Därefter följer Toyota, där tjuvarna främst stjäl katalysatorer.

Minska risken

Volvoägare och andra bilägare som vill minska risken att bli av med strålkastare eller katalysatorer uppmanas att:

- Parkera bilen i garage eller på en upplyst och öppen plats.

- Märk stöldbegärliga bildelar, det kan ha en avskräckande effekt och underlätta identifiering.

- Använd bilens larmsystem om sådant finns.

Läs mer: Stor bilhandlare i konkurs – halva försäljningen borta

Foto: I. Pettersson

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen