En svensk plats har valts ut till en prestigefylld internationell lista.

Listan pekar ut världens 100 viktigaste geologiska platser.

Unik mineralrikedom

Det handlar om Långbans gruvor i Värmland, som nu får en plats på den internationella listan från organisationen International Union of Geological Sciences (IUGS).

Listan lyfter fram några av jordens mest betydelsefulla geologiska miljöer och ges ut för tredje gången.

Långban är känt för sina ovanligt stora mineralrikedomar. Platsen har en särskild betydelse för den geologiska forskningen och är så kallad typlokal för omkring 80 mineral.

– Långban utgör ett viktigt geologiskt arv eftersom det är en av de mest mineralrika platserna på jorden, och typlokal för runt 80 mineral, varav flera endast påträffats där och ingen annanstans på planeten, säger Erik Jonsson, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Gruvbrytning sedan medeltiden

Långbans historia som gruvområde sträcker sig långt tillbaka i tiden. Gruvbrytningen inleddes i liten skala redan under medeltiden, men tog ordentlig fart år 1711.

Till en början var det järnmalm som bröts på platsen. Mot slutet av 1800-talet började man även utvinna manganmalm.

Området innehåller en lång rad olika mineral och metallföreningar. Bland annat finns manganmineral, antimon- och arseniksalter samt föreningar av barium, bly och beryllium.

Ett av de senaste tillskotten är mineralet skogbyit, som upptäcktes i Långban och beskrevs vetenskapligt 2025.

Återkommer på listan

Den internationella listan omfattar 100 geologiska platser som bedöms ha särskilt stor betydelse för vetenskapen och förståelsen av jordens utveckling.

Arbetet har engagerat fler än 1 000 personer från 83 länder och 20 internationella organisationer.

Även Sveriges geologiska undersökning välkomnar beskedet.

– Det är ett glädjande, men inte förvånande besked, att Långban nu inkluderas på denna oerhört viktiga lista, säger Anette Madsen, generaldirektör på SGU.

Hon lyfter också fram betydelsen av att uppmärksamma och bevara det geologiska arvet.

Sverige har även tidigare funnits representerat på listan. I den första utgåvan 2022 uppmärksammades lervarven i Ragunda i Jämtland. I 2024 års upplaga fanns Stora stenbrottet på Kinnekulle med.

Den nya listan presenteras i boken The Third 100 IUGS Geological Heritage Sites, som finns tillgänglig både för gratis nedladdning och köp.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: hl56 resp Fotorech

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen