C-ledaren väntas falla och därefter går sonderingsuppdraget vidare till Ulf Kristersson (M), enligt talmannen Andreas Norlén.

Kristersson får tio dagar på sig att sondera möjligheterna att bilda regering. Efter det väntas en tredje statsministeromröstning genomföras.

–  Om den också genomförs, då har vi bara en kvar, säger Andreas Norlén till SVT.

Jackpott för S-ledaren

Att Ulf Kristersson får det tredje sonderingsuppdraget beskrivs som en betydande framgång för Magdalena Andersson (S).

Jenny Madestam, docent i statsvetenskap, pekar på att S-ledaren därmed ser ut att få det fjärde och sista försöket att bilda regering innan ett extra val.

Andersson skulle i så fall få den sista chansen att bli vald till statsminister. Det skulle sätta stor press på de rödgröna partierna att enas om en kompromiss för att undvika ett extra val, som enligt statsvetaren skulle gynna Tidöpartierna.

– De vet att det inte skulle bli en rödgrön regering då. De skulle straffas av väljarna och har dessutom väljargrupper som i högre grad kräver mobilisering, säger Madestam till Aftonbladet.

– Man kan absolut se det som en jackpot för Magdalena Andersson.

Läs också: Ramaskri mot Willys-koncernen – tar in kritiserade varor

Talmannen: ”Finns skäl att vara lite varsam”

Riksdagen behöver nödvändigtvis inte rösta om Ulf Kristersson i en tredje statsministeromröstning, uppger talmannen.

– Det innebär att det finns skäl att vara lite varsam med den tredje omröstningen. Det är naturligt att om Ulf Kristersson kommer tillbaka och inte har lyckats med en regeringsbildning, att jag innan vi går till en tredje omröstning, hör mig för också med den rödgröna sidan om man där har kommit längre, säger Andreas Norlén till SVT.

Andra läser: 400 000 hushåll har fel avtal – uppmanas byta direkt 

Foto: Ebba Grape Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

• Östersund: 19 oktober
• Umeå: 27 oktober
• Luleå: 29 oktober
• Sundsvall: 5 november
• Borås: 15 november
• Göteborg: 30 november
• Lund: 10 december
• Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen