Nu kräver facket skyddsstopp på fyra till fem lågstadieskolor om ingen lösning nås. Kravet utfärdas efter rapporter om 338 hotfulla och våldsamma incidenter mot personal i Stockholms stads grundskolor i september, rapporterar Mitt i Stockholm.

– Det vi ser är extremt våld i stor mängd. De här eleverna är inte på rätt plats, utan behöver mindre sammanhang med adekvat utbildad personal, säger Simon Sandström, huvudskyddsombud på fackförbundet Sveriges Lärare, till tidningen.

”Ett slag i ansiktet”

Under torsdagen har utbildningsnämnden i Stockholm träffat Sveriges Lärare för att diskutera situationen.

Under mötet ska facket ha presenterat en rapport som visar att 17 skolor registrerat 30 rapporter om hot och våld mot lärare under en tredagarsperiod i oktober, rapporterar sajten Vi Lärare.

Facket anser att situationen är akut.

Men utbildningsnämnden delar inte bilden, enligt Sveriges Lärare Stockholms ordförande Britt-Marie Selin.

– Att förvaltningen fortsätter vidhålla att läget inte är akut blir som ytterligare ett slag i ansiktet på alla de som drabbas, säger hon till sajten.

Svarar på kritiken

Grundskoledirektören Peter Bragner har också uttalat sig efter torsdagens möte.

– Vårt mål är alltid en lösning som säkerställer trygghet och en god arbetsmiljö för medarbetare och elev inom ramen för lagstiftning och rutiner, framhåller han i en kommentar till Mitt i Stockholm.

Bragner kommenterar även påståendet om att utbildningsnämnden inte betraktar läget som akut.

–Det jag sa var att vi inte ser någon akut ökning jämfört med september förra året, då motsvarande siffra var 2,1 händelser per skola. Samtidigt behöver vi fortsätta att analysera både allvarlighetsgraden och våldets karaktär för att få en fullständig bild av utvecklingen och kunna sätta in rätt åtgärder, uppger han i en kommentar till Vi Lärare.

Läs också: 400 000 hushåll har fel avtal – uppmanas byta direkt 

FAKTA: Skyddstopp

- Om jobbet innebär en omedelbar och allvarlig fara för anställdas liv eller hälsa har ett skyddsombud rätt att avbryta arbetet. Det kallas för skyddsstopp eller skyddsombudsstopp.

- Den fara som hotar ska vara både allvarlig och omedelbar. Det spelar ingen roll om den som är utsatt för fara är anställd eller inhyrd arbetskraft.

Källa: Arbetsmiljöverket

Andra läser: Svensk grävjätte i konkurs

Foto: k. azuma

Text: Redaktionen

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

• Östersund: 19 oktober
• Umeå: 27 oktober
• Luleå: 29 oktober
• Sundsvall: 5 november
• Borås: 15 november
• Göteborg: 30 november
• Lund: 10 december
• Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen