Men nu har svenska barnfamiljer fått upp ögonen för Maldiverna.

I december har bokningarna till önationen ökat med hela 168 procent jämfört med motsvarande period i år, enligt statistik från resebolaget TUI.

För barnfamiljer har bokningarna ökat med 101 procent – den enskilt största ökningen bland samtliga grupper.

– Maldiverna har traditionellt setts som ett resmål för par, men nu ser vi en tydlig förändring. Allt fler barnfamiljer väljer destinationen och för vissa ser resan ut att bli familjens stora julklapp i år, säger Dian Martinez Valencia, kommunikationsansvarig på TUI.

”Kan prioritera”

Martinez Valencia bedömer att svenska hushålls förbättrade köpkraft är en av förklaringarna till det kraftiga uppsvinget för resor till Maldiverna.

– Många svenska hushåll har fått en stabilare ekonomi under det senaste året. Det kan bidra till att fler nu har möjlighet att prioritera en långväga resa, säger han.

Se upp för det här

Den som bokat en vinterresa till Maldiverna uppmanas att kontrollera hur transfern till hotellet fungerar.

Maldiverna består av ett stort antal öar och atoller. Hotellet kan därför vara beläget långt från flygplatsen i Malé, vilket innebär att resan dit kan behöva göras med båt eller sjöflyg.

En långväga transfer riskerar att medföra oväntade resekostnader, varnar Dian Martinez Valencia.

– När man jämför priser på resor till Maldiverna är det viktigt att kontrollera om transfern till hotellet ingår. Framför allt sjöflyg kan bli en kostsam överraskning för en hel familj.

Läs också: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

FAKTA: Maldiverna

- Republiken Maldiverna består av 26 atoller i Indiska oceanen. Avstånden mellan atollerna är stora, men till landytan är Maldiverna den minsta nationen i Asien.

- Islam är statsreligion.

- 2008 hölls det första demokratiska valet.

- Turism är den viktigaste näringen.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Andra läser: UPPGIFTER: Sverige halkar efter – uppmanas göra som Danmark

Foto: BKD

Text: Redaktionen

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen