FN-HELIKOPTER NEDSKJUTEN: Åtta personer skall ha befunnit sig ombord

2022 03 29

Sex soldater från FN:s fredsbevarande styrkor och två andra personer befaras ha förlorat livet när ett FN-plan sköts ned.

Det uppger armén i Demokratiska Republiken i Kongo som även hävdar att rebeller ligger bakom dådet.

Nära Rwanda och Uganda

Helikoptern skall ha varit tydligt märkt med FN-logotypen och FN bekräftar att en av organisationens helikoptrar har attackerats i Chanzuområdet i östra Kongo, mycket nära gränsen till Rwanda och Uganda, uppger tyska TV-kanalen Deutsche Welle.

23 Marsrebellerna

Kongolesiska generalen Sylvain Ekenge uppger att helikoptern sköts ned i ett område som kontrolleras av 23 Marsrörelsens rebeller.

23 Marsrebellerna har de senaste dagarna varit involverade i kraftiga strider med Kongos armé strax utanför provinshuvudstaden Goma.

Rwandas armé nekar

Kongo hävdar att rebellerna backas upp av Rwandas armé men Rwanda förnekar inblandning.

Kongo är ett av världens mest krigshärjade länder och utgör en mycket svår uppgift för FN-styrkorna.

Utlöst flyktingkris

Striderna har utlöst en flyktingkris och de senaste dagarna har ytterligare 6 000 civila flytt från Kongo in i Uganda.

Uganda har redan tagit emot omkring 1,5 miljoner flyktingar från Kongo och Sydsudan rapporterar Deutsche Welle.

FN på plats sedan 1999

FN har i form av United Nations Organization Stabilization Mission in the DRC (MONUSCO) varit på plats i Kongo i hela 23 år.  

Det har med andra ord varit något av ett evighetsuppdrag och FN får nu kritik för sitt misslyckande.

– FN har varit långsamma när det gäller sig att lära sig hur fredsbevarande fungerar i Kongo, säger Phil Clark vid University of London SOAS till DW. 

– FN har kämpat med svaga resultat för att behålla goda relationer med regeringen i Kinshasa och istället försiktigt lierat sig med kongolesiska armén, trots att armén begått vidrigheter mot civilbefolkningen, säger han.

Foto: FN M Asamani, United Nations Organization Stabilization Mission in the DR Congo

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor tv-succé läggs ned – efter tolv säsonger

2025 07 07

Ett av Sveriges mest framgångsrika frågesportprogram lägger ned.

Sista avsnittet av “Alla mot alla” på Kanal 5 har sänts.

Det bekräftar producenten Emil Persson.

– I grund och botten är det för att kanalen inte beställde en ny säsong. Men det är inte så att någon av oss har sörjt detta, säger han i Smålandspostens podcast “Min lögn”.

Hundratusentals tittare

“Alla mot alla” med tv-profilerna Filip Hammar och Fredrik Wikingsson har sänt över 700 avsnitt under tolv säsonger.

Programmet hade premiär 2019 och vann Kristallen för årets underhållningsprogram samma år. Bedriften upprepades 2022.

Responsen har varit omfattande och under första säsongen lockade finalveckan totalt över en miljon tittare.

– Vi är obeskrivligt stolta och lyckliga idag och vill rikta ett gigantiskt tack till alla som gjort detta möjligt: tittarna, Filip och Fredrik, produktionen och inte minst alla våra magiska deltagare, sade Aron Gabrielsson, exekutiv producent för Alla mot alla, vid tillfället.

Intensivt projekt

Enligt Emil Persson kommer avslutet relativt naturligt.

Programmet sände 128 avsnitt om året, vilket kan ha bidragit till en mättnad. Hade det spridits ut mer skulle det kanske ha kunnat leva längre, tror producenten.

Att ständigt komma på nya frågor har också varit en stress.

– Det brann inte kort, men medellångt och intensivt. Det kanske är bra så, säger Emil Persson.

Redan i våras insinuerade Fredrik Wikingsson i podden “Daddy issue” att en nedläggning kunde vara på gång.

LÄS MER: Jättefiasko för påkostade filmen – “Värsta i modern historia”

Paret Batra deltog

I Alla mot alla möts 16 kändispar varandra uppdelat i två grundomgångar. Därefter går de bästa paren vidare till slutspel. Bland annat har David och Anna Kinberg Batra, Erik Haag och Lotta Lundgren, E-Type och Olof Lundh, Hanna Hellquist och Jonatan Unge deltagit.

Programmet sändes fyra kvällar i veckan.

Avskedet innebär nu att Filip och Fredrik står utan kontrakt för första gången på 25 år. Duon har inte längre något avtal med Kanal 5, enligt Persson.

Läs mer: Nya biofilmen gör braksuccé – tre miljarder kronor första helgen

Foto: Jeshoots.com

Text: Redaktionen


Ryssland ställer ultimatum till hela världen

2025 07 07

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov förmedlar ett ryskt ultimatum för att nå en ”hållbar fred i Ukraina”.

I en intervju med den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti, som TV2 har tagit del av, utfärdar Lavrov ett ultimatum för fred i Ukraina.

Enligt utrikesministern måste omvärlden officiellt erkänna fem ukrainska regioner som ryska:

- Krym

- Donetsk

- Luhansk

- Zaporizjzja 

- Kherson

Vidare framhåller Lavrov att den ryska regimen kräver en ”demilitarisering och avnazifiering” av hela Ukraina, ett upphävande av de ”antiryska sanktionerna” samt återlämnande av tillgångar som enligt Moskva ”olagligt beslagtagits i väst”.

– En hållbar lösning är omöjlig utan att eliminera konfliktens grundorsaker, säger Sergej Lavrov enligt RIA.

Hävdar: ”Har utrotat allt”

Lavrov nämner också andra problem som enligt honom måste hanteras om fred ska uppnås:

- Hot mot Rysslands nationella säkerhet måste elimineras – vilket inkluderar Natos expansion och Ukrainas engagemang i militäralliansen.

- Mänskliga rättigheter måste upprätthållas i territorier under ukrainsk kontroll. Enligt Lavrov har Ukraina sedan 2014 ”utrotat allt som har med Ryssland, ryssar och rysktalande människor att göra”.

LÄS MER: “Värsta krisen sedan 2008” – tung signal om rysk ekonomi 

Tillhör den ryska propaganda

Påståendena om att den ukrainska ledningen är nazister och förtrycker rysktalande medborgare är vanliga inslag i Kremls propaganda.

Innan invasionen av Ukraina gick den ryska propagandamaskinen på högvarv och spred myter om grannlandet.

Den ryska regimen utmålade Ukraina som ett nazistiskt land och motiverade anfallskriget med att man ska ”avnazifiera” Ukraina och befria världen från nazister. Påståendet om att Ukraina är ett nazistiskt land saknar någon som helst stöd.

Anna-Karin Selberg, doktor i filosofi vid Södertörns högskola, har studerat de ryska lögnerna under kriget. I en intervju på sajten forskning.se kommenterar hon den ryska nazistlögnen. 

– I en auktoritär eller totalitär regim har det alltid varit lättare att ljuga eftersom det inte finns fria, granskande, medier. Men det här är också ett exempel på den moderna politiska lögnen, säger hon till sajten.

Ryska krigsbrott

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen