FN-HELIKOPTER NEDSKJUTEN: Åtta personer skall ha befunnit sig ombord

2022 03 29

Sex soldater från FN:s fredsbevarande styrkor och två andra personer befaras ha förlorat livet när ett FN-plan sköts ned.

Det uppger armén i Demokratiska Republiken i Kongo som även hävdar att rebeller ligger bakom dådet.

Nära Rwanda och Uganda

Helikoptern skall ha varit tydligt märkt med FN-logotypen och FN bekräftar att en av organisationens helikoptrar har attackerats i Chanzuområdet i östra Kongo, mycket nära gränsen till Rwanda och Uganda, uppger tyska TV-kanalen Deutsche Welle.

23 Marsrebellerna

Kongolesiska generalen Sylvain Ekenge uppger att helikoptern sköts ned i ett område som kontrolleras av 23 Marsrörelsens rebeller.

23 Marsrebellerna har de senaste dagarna varit involverade i kraftiga strider med Kongos armé strax utanför provinshuvudstaden Goma.

Rwandas armé nekar

Kongo hävdar att rebellerna backas upp av Rwandas armé men Rwanda förnekar inblandning.

Kongo är ett av världens mest krigshärjade länder och utgör en mycket svår uppgift för FN-styrkorna.

Utlöst flyktingkris

Striderna har utlöst en flyktingkris och de senaste dagarna har ytterligare 6 000 civila flytt från Kongo in i Uganda.

Uganda har redan tagit emot omkring 1,5 miljoner flyktingar från Kongo och Sydsudan rapporterar Deutsche Welle.

FN på plats sedan 1999

FN har i form av United Nations Organization Stabilization Mission in the DRC (MONUSCO) varit på plats i Kongo i hela 23 år.  

Det har med andra ord varit något av ett evighetsuppdrag och FN får nu kritik för sitt misslyckande.

– FN har varit långsamma när det gäller sig att lära sig hur fredsbevarande fungerar i Kongo, säger Phil Clark vid University of London SOAS till DW. 

– FN har kämpat med svaga resultat för att behålla goda relationer med regeringen i Kinshasa och istället försiktigt lierat sig med kongolesiska armén, trots att armén begått vidrigheter mot civilbefolkningen, säger han.

Foto: FN M Asamani, United Nations Organization Stabilization Mission in the DR Congo

Text: Redaktionen


15Sep2025

Dessa livsmedel måste inte slängas – kan ätas trots mögel

2025 09 15

Många slänger mat helt i onödan.

Mat som börjat mögla slutar ofta i soptunnan eller vasken.

Men många livsmedel går bra att äta, trots att de blivit mögliga.

– En hård ost som har mögel kan du skära bort möglet med två centimeters marginal, säger Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz, till SR.

Flera livsmedel går bra

Enligt Livsmedelsverket finns det fler livsmedel som kan ätas, även om de börjat mögla.

Äpple, potatis och askar med bär är några exempel där man kan skära eller ta bort vissa delar som möglat, och sedan äta resten.

När det kommer till bröd är det dock annorlunda.

Då ska man slänga hela brödet om någon del har börjat få påväxt av mögel.

– De här mögelsporerna och trådarna kan sprida sig, så att du inte ser dem, in till andra skivor av brödet. Så du behöver slänga hela påsen med bröd, hur tråkigt det än är, säger Karin Fritz.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vill minska matsvinn

Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen, uppger Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att mäta livsmedelsavfallet i Sverige, där även matsvinn ingår.

Enligt den senaste rapporten minskar matsvinnet i de svenska hushållen.

Fakta matsvinn

- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. De vanligaste livsmedlen som slängs i onödan är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

- Utöver det hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

- För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om cirka 130 kilo per år.

- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person.

- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5000 och 6000 kronor per år.

Källa: Livsmedelsverket.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


15 sep 2025

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen