Nu kan alla klockor behöva ställas om för att hänga med.

Under tisdagen samlas forskare i franska Versailles för att diskutera saken.

Klockan kan behöva justeras genom att en sekund tas bort. Detta eftersom jordens roterationshastighet har ökat. 

Tidigare har man lagt till så kallade skottsekunder för att kompensera för jordens rotation. Nu kan det bli aktuellt att göra det motsatta – det vill säga ta bort en sekund.

– Sedan 80-talet har jorden roterat långsammare än exakt 24 timmar, men sakta men säkert blivit lite snabbare. Behovet av skottsekunderna har blivit allt mindre och det har varit ganska få skottsekunder under 10-talet, säger astronomiforskaren Eric Stempels till SvD.

Kan skapa problem

Stempels, som är verksam vid Uppsala universitet, förklarar varför åtgärden kan bli nödvändig.

– Om man inte justerar klockan efter jordens rotation kommer det få konsekvenser över det långa loppet, exempelvis att tiden för dygnets mitt kommer att förskjutas, säger han till tidningen.

Experten flaggar samtidigt för att justeringen kan skapa tekniska problem. Att ta bort en sekund kan påverka datorer, GPS-system, flygledningscentraler och andra system som är beroende av tid.

Förberedelserna i dag jämförs med arbetet inför år 2000, då man också befarade omfattande tekniska problem.

Läs också: Flera republikaner går emot Trump

Snart vintertid

Söndagen den 25 oktober är det dags att vrida tillbaka klockan en timme, då det blir vintertid i Sverige.

Systemet med tidsomställning har kritiserats av experter.

En av dem är sömnforskaren Christian Benedict. Han pekar bland annat på att barn har svårare att hantera tidsomställningen.

–  De kan inte utnyttja det i samma utsträckning, det tar några dagar längre för barn att anpassa sig, har Benedict sagt till SVT.

I Sverige är det Landsbygds- och infrastrukturdepartementet som ansvarar för frågan om sommar- och vintertid. Den dåvarande S-regeringen gav 2018 Statskontoret i uppdrag att kartlägga kända effekter av tidsomställningen.

Andra läser: Ekonomisk rekordnotering i Sverige 

Foto: I. Yoon

Text: Redaktionen

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner. 

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör. 

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter att Andersson möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne stom statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen