Det framgår av en dokumentär från SVT, som bland annat bygger på uppgifter från den oberoende journalistplattformen Declassified UK.

– Här finns Sverige – 150, Danmark – 99, Norge – 35, Finland – 62. Det är viktigt att folk runtom i världen får veta vad som pågår, säger John McEvoy på brittiska Declassified UK till SVT.

Vill utreda samtliga

Nu kräver Vänsterpartiet att de svenska invånarna utreds.

Partiets europaparlamentariker Hanna Gedin berättar att kravet har förmedlats till EU-kommissionen.

– Tillsammans med våra nordiska kollegor från Danmark och Finland så har vi tagit ett initiativ där vi lyfter frågan till kommissionen. Vi kräver att man uppmanar medlemsländerna att dokumentera vad som har skett och om det har begåtts krigsbrott, säger hon till Aftonbladet.

Hon jämför situationen med kriget i Ukraina.

– Vi vill att man gör samma sak som man gör med Ukraina, där finns det ett uppdrag hos Eurojust att dokumentera krigsbrott. Jag menar att man inte ska ha dubbla måttstockar, säger Gedin.

Allvarliga anklagelser

Enligt Gazas hälsoministerium har 73 914 människor dödats och 174 952 skadats sedan kriget inleddes hösten 2023.

Israel anklagas för en rad allvarliga krigsbrott och brott mot mänskligheten. Det handlar bland annat  om att använda svält som krigföringsmetod, attacker mot sjukhus och tvångsförflyttning av civilbefolkningen.

Den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsministern Yoav Gallant. De anklagas för brott mot mänskligheten och krigsbrott i Gazaremsan.

Läs också: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter 

Hävdar försvarskrig

Den israeliska regeringen och landets militär avvisar anklagelserna och beskriver kriget i Gaza som ett försvarskrig efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023.

De menar också att många civila dödsfall är oavsiktliga konsekvenser av strider i tätbefolkade områden och anklagar Hamas för att använda civila som militära sköldar genom att placera ut militära anläggningar i närheten av civila byggnader.

Andra läser: Fiasko vid ryska fronten – lägsta på tre år

Redan 2018 pekade SD-ledare ut KD och M som tänkbara samarbetspartners.

Åtta år senare gick SD till val tillsammans med M, KD och L.

Nu kan dock Tidösamarbetet vara på väg att upplösas. Det antyder Jimmie Åkesson i en debattartikel i Expressen.

SD-ledaren öppnar för nya samarbeten, både till vänster och höger.

I artikeln framhåller Åkesson att Sverigedemokraterna inte tillhör något av de traditionella blocken. Han betonar att SD inte är ett borgerligt parti och inte har några röda linjer mot något av riksdagens övriga partier.

– Vi kan samarbeta åt båda håll utifrån vad som ger oss störst möjlighet att få igenom vår politik. Under den här mandatperioden kommer vi att återta den positionen, skriver Åkesson.

”Sverigedemokraterna efter Tidö”

Enligt Åkesson inleds nu en helt ny period för SD. Han beskriver den som tiden efter Tidösamarbetet.

– Nu rivstartar vi ett omfattande arbete med ”Sverigedemokraterna efter Tidö”, inför partiets landsdagar nästa höst. Redan nu lägger vi grunden och förbereder oss för att ta nästa stora steg. 

Andra läser: Matjätte i botten – dyrast av alla 

Stänger dörren

Att agera stödparti till en borgerlig regering finns inte på bordet, enligt Åkesson.

– ”Sverigedemokraterna kommer efter valet 2026 att antingen ingå i en regering eller vara i opposition.” Detta har jag sagt i flera år och det gäller fortfarande, skriver han på X.

– Vi har inga röda linjer eller håller oss med sandlådefasoner, vi har ett legitimt krav att sitta med i en regering som vi ger våra röster. Inga konstigheter. Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan, fortsätter Åkesson.

Läs också: Turkiet står redo – Erdogan ger besked