Den 28 februari i år inledde USA omfattande militära attacker mot Iran. Kriget är ännu inte över, men nu rör det sig om ekonomisk krigföring snarare än militär sådan.

USA har infört en blockad mot iranska hamnar, och den islamiska republikens oljeexport har i princip stoppats helt och hållet. Det är ett hårt slag mot Iran, som vanligtvis får en tredjedel av pengarna till statsbudgeten från oljeförsäljning.

Samtidigt kollapsar landets valuta, rapporterar Fortune.

Valuta kollapsar

Blockaden, sanktionerna och kriget ställer till det ordentligt. Irans inflation ligger just nu på strax under 90 procent, och valutan rial kollapsar.

I augusti förra året kostade en amerikansk dollar 920 000 rial. Sedan dess har valutan störtat med hundratals procent.

I dagsläget kostar en dollar så mycket som två och en halv miljoner rial.

Så sent som 2018 var det 35 000 mot dollarn.

Får inte ut sin olja

Den nya amerikanska taktiken tycks fungera bättre än drönare och missiler. Blockaden av Irans hamnar har gjort att Teheran inte får ut någon olja.

Samtidigt tycks kringliggande länder med amerikanskt beskydd kunna exportera allt mer.

Irans BNP väntas sjunka med 5,4 procent i år.

Läs mer: Superlaser rullas ut – nu kommer bilister inte undan längre

Vance: Det måste ni göra

Parterna har ännu inte nått någon överenskommelse kring vad som ska bli av Irans kärnvapenambitioner eller Hormuzsundet.

USA:s president JD Vance ställer ett tydligt krav, rapporterar Reuters.

– Jag anser att om de vill visa att de inte har för avsikt att bygga ett kärnvapen, skulle de vidta några meningsfulla åtgärder när det gäller sin anrikningskapacitet.

“Varför?”

Vance fortsätter.

– Om du inte vill ha ett kärnvapen, varför behöver du då 60-procentigt anrikat? Och om du vill visa ett engagemang för att inte bygga ett kärnvapen, låt bli att tillverka höganrikat. Det är en väldigt grundläggande tröskelfråga. 

Läs mer: Coop-butik läggs ner – efter 107 år

Foto: A. Forouzani

Text: Redaktionen

Tusentals plåtslagare måste anställas.

Helst så fort som möjligt, men åtminstone inom de närmaste tre åren. Hela 2 000 nya tjänster kommer att behövas för att täcka behovet som har uppstått, rapporterar Aftonbladet.

– Jag tror att det är en ganska osynlig yrkesgrupp. Få har nära kontakt med stadens tak, säger den tidigare plåtslagaren Mathilda Klinger Danielsson, som nu är ombudsman på fackförbundet Byggnads, till tidningen.

Chefen: Ge mig tio idag

Det är inte första gången det larmas om den akuta bristen på plåtslagare. Redan i februari efterlyste branschen 2 000 nya plåtslagare kommande tre åren. Men under den perioden det är bara 1 000 som väntas utbildas till yrket.

– Vi skulle kunna anställa tio personer i dag utan problem. Så ser det ut överallt och det har gjort det länge, säger Fredrik Nyström, personalchef på Karlaplans Plåtslageri, till tidningen Mitt i.

Konsekvenser

Att det råder brist på plåtslagare får stora konsekvenser, menar politikerna. I Stockholm har Liberalerna gått fram med förslaget om ett ett särskilt yrkesprogram med plåtinriktning på gymnasiet.

– Den stora bristen på plåtslagare i Stockholm gör nu att byggen försenas eller i värsta fall stoppas helt, och då har vi redan i dag en allvarlig bostadsbrist. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och därför måste staden snarast vidta åtgärder för att utbilda fler plåtslagare, sade det tidigare oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L) till Mitt i vid tillfället.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Snart 50 000 i lön

Snittlönen för en plåtslagare är idag knappt 40 000 kronor i månaden, enligt statistik som Jobbland tagit fram.

Den kan dock komma att öka kraftigt.

– Om några år så är han och snuddar runt 50 000, säger en personalchef Aftonbladet talat med.

Andra läser: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist står bakom initiativet.

Utöver företrädare för S, V, MP och C kommer representanter för näringslivet, fackförbund och andra samhällsviktiga aktörer att delta.

Nu presenterar flera runga företrädare för näringslivet en gemensam lägesbild inför fredagens samtal.  

I en debattartikel i SvD lyfter de fram sex punkter som de anser är avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling.

Företagsprofilerna slår bland annat ett slag för en fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

– Den långsiktiga energiförsörjningen måste tydligt hålla fast vid att Sverige avser att bygga ny kärnkraft, skriver de.

MP säger blankt nej

Kravet på ny kärnkraft står i direkt konflikt med Miljöpartiets linje. MP säger blankt nej till att bygga ny kärnkraft.

– Ny kärnkraft innebär stora kostnader, långa byggtider och omfattande ekonomiska risker för skattebetalarna. Det bromsar också klimatomställningen. Dyra subventioner av kärnkraft som tar lång tid att bygga tränger ut investeringar i förnybart, vilket gör att mer koldioxid hinner släppas ut till atmosfären, framhåller partiet på sin hemsida.

Vidare skriver MP att ny kärnkraft innebär ”stora risker kopplade till kärnkraftens radioaktiva avfall, uranutvinningen och det säkerhetspolitiska läget”.

Läs också: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Nya ansökningar

Ett av Tidöpartiernas stora projekt har varit utbyggnaden av ny kärnkraft i Sverige. M, KD, L och SD har genomfört flera åtgärder för att underlätta etableringen av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. 

Det handlar bland annat om en ny finansieringsmodell där staten täcker en stor del av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt efter att reaktorerna har tagits i drift. Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Under mandatperioden har regeringen mottagit fem ansökningar om etablering av ny kärnkraft. Här är hela listan:

Källa: Regeringskansliet 

Läs också: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen 

Foto: Miljöpartiet de gröna

Text: Redaktionen