Omkring 1 200 människor dödades och 251 personer togs som gisslan i vad som beskrivs som den värsta massakern på judar sedan Förintelsen.

– Det var en attack mot helt civila israeler – familjer, kvinnor, barn och dansande ungdomar. Idag hedrar vi minnet av dem som dödades, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) i ett inlägg på sina sociala medier.

Kristersson kommenterar även den ökade antisemitismen efter Hamas inledande attack och det efterföljande kriget i Gaza.

– Sedan dess tvingas också judar leva med växande antisemitism. Judar i Sverige vittnar om att de känner sig otrygga i sitt eget land. Det är rent av förfärligt, framhåller han.

Kristersson betonar att regeringen står bakom judar i Sverige.

– I Sverige finns ingen plats för antisemitism. Vi accepterar inga ursäkter och ingen relativism. Man ska med stolthet kunna bära Davidsstjärnan, besöka synagogan och lämna barnen på judiska skolor.

Flera vittnesmål

I Malmö vittnar judar om ökad otrygghet och påtvingad självcensur.

Personer berättar om hur de tvingas dölja judiska symboler och tala tyst om judiska högtider, rapporterar Sydsvenskan.

– Att mina barn ska behöva uppleva det? Att ingen står upp emot det här, säger Malmöbon Sara till tidningen.

Samtidigt berättar judar i Malmö om att de konfronteras och hålls ansvariga för Israels krigföring i Gaza.

– Jag som jude ska inte behöva ta ansvar eller bli utsatt för gatans rättegång för något som händer i Mellanöstern. Det är det vi har sett händer med våra judiska barn, säger Fredrik Sieradzki, talesperson för judiska församlingen i Malmö, till Sydsvenskan.

Andra läser: Klassiskt ostmärke försvinner efter 148 år – säljs på Ica

”Ökat markant”

Representanter för judiska församlingar och organisationer upplever att uttryck för antisemitism har eskalerat efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023, enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå.

– Det finns en stor variation i utsatthet för antisemitism bland de vi intervjuat. Men särskilt företrädarna för judiska församlingar berättar att deras verksamheter och personer som utför arbete för dessa har utsatts för hat och hot eller annan antisemitism, både privat och på sin arbetsplats, säger David Shannon, enhetschef, Brå

– Sådana händelser upplevs ha ökat markant sedan terrorattacken i oktober 2023, men flera uppger också att hatet brukar öka i samband med eskalerande konfliktnivåer mellan Palestina och Israel.

Läs också: Succé för Ukraina – över hälften utslaget

Foto: Reagerar kraftfullt

Text: Redaktionen

Tusentals plåtslagare måste anställas.

Helst så fort som möjligt, men åtminstone inom de närmaste tre åren. Hela 2 000 nya tjänster kommer att behövas för att täcka behovet som har uppstått, rapporterar Aftonbladet.

– Jag tror att det är en ganska osynlig yrkesgrupp. Få har nära kontakt med stadens tak, säger den tidigare plåtslagaren Mathilda Klinger Danielsson, som nu är ombudsman på fackförbundet Byggnads, till tidningen.

Chefen: Ge mig tio idag

Det är inte första gången det larmas om den akuta bristen på plåtslagare. Redan i februari efterlyste branschen 2 000 nya plåtslagare kommande tre åren. Men under den perioden det är bara 1 000 som väntas utbildas till yrket.

– Vi skulle kunna anställa tio personer i dag utan problem. Så ser det ut överallt och det har gjort det länge, säger Fredrik Nyström, personalchef på Karlaplans Plåtslageri, till tidningen Mitt i.

Konsekvenser

Att det råder brist på plåtslagare får stora konsekvenser, menar politikerna. I Stockholm har Liberalerna gått fram med förslaget om ett ett särskilt yrkesprogram med plåtinriktning på gymnasiet.

– Den stora bristen på plåtslagare i Stockholm gör nu att byggen försenas eller i värsta fall stoppas helt, och då har vi redan i dag en allvarlig bostadsbrist. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och därför måste staden snarast vidta åtgärder för att utbilda fler plåtslagare, sade det tidigare oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L) till Mitt i vid tillfället.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Snart 50 000 i lön

Snittlönen för en plåtslagare är idag knappt 40 000 kronor i månaden, enligt statistik som Jobbland tagit fram.

Den kan dock komma att öka kraftigt.

– Om några år så är han och snuddar runt 50 000, säger en personalchef Aftonbladet talat med.

Andra läser: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist står bakom initiativet.

Utöver företrädare för S, V, MP och C kommer representanter för näringslivet, fackförbund och andra samhällsviktiga aktörer att delta.

Nu presenterar flera runga företrädare för näringslivet en gemensam lägesbild inför fredagens samtal.  

I en debattartikel i SvD lyfter de fram sex punkter som de anser är avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling.

Företagsprofilerna slår bland annat ett slag för en fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

– Den långsiktiga energiförsörjningen måste tydligt hålla fast vid att Sverige avser att bygga ny kärnkraft, skriver de.

MP säger blankt nej

Kravet på ny kärnkraft står i direkt konflikt med Miljöpartiets linje. MP säger blankt nej till att bygga ny kärnkraft.

– Ny kärnkraft innebär stora kostnader, långa byggtider och omfattande ekonomiska risker för skattebetalarna. Det bromsar också klimatomställningen. Dyra subventioner av kärnkraft som tar lång tid att bygga tränger ut investeringar i förnybart, vilket gör att mer koldioxid hinner släppas ut till atmosfären, framhåller partiet på sin hemsida.

Vidare skriver MP att ny kärnkraft innebär ”stora risker kopplade till kärnkraftens radioaktiva avfall, uranutvinningen och det säkerhetspolitiska läget”.

Läs också: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Nya ansökningar

Ett av Tidöpartiernas stora projekt har varit utbyggnaden av ny kärnkraft i Sverige. M, KD, L och SD har genomfört flera åtgärder för att underlätta etableringen av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. 

Det handlar bland annat om en ny finansieringsmodell där staten täcker en stor del av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt efter att reaktorerna har tagits i drift. Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Under mandatperioden har regeringen mottagit fem ansökningar om etablering av ny kärnkraft. Här är hela listan:

Källa: Regeringskansliet 

Läs också: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen 

Foto: Miljöpartiet de gröna

Text: Redaktionen